Den gångna veckan

Vår nya landshövding har besökt oss idag fredag för att ta del av Älvbyns framgångar. Trevligt att Sven-Erik Österberg väljer att börja sina kommunbesök med Älvsbyn. Det är viktigt för oss att skapa en bra dialog med vår nya landshövding.

Linus Sköld presenterar den nya skolan

Den gångna veckan har varit mångfacetterad.
Förutom alla företagskontakter har det har varit många möten.

Det har varit en träff om Storforsens framtid där kommunen förvaltar länsstyrelsens naturreservat. De senaste åren har vi jobbat med att öka tillgängligheten. Vi strävar också efter att förlänga säsongen för besök och öka antalet arrangemang.

Tillväxtverket har besökt oss angående våra investeringar inom godsterminalen. Tillväxtverket hanterar investeringsstöd från Eu. Vi har presenterat såväl bygget som våra affärer kring tågtransporterna.

Vi har haft möte med polisen angående brottsligheten i kommunen. Vi träffas en gång i kvartalet med genomgång av läget i såväl avhjälpande som förebyggande aktiviteter. 

Vidare har jag informerat pensionärsföreningen i Älvsbyn om läget vad gäller Bolidens planerade gruva i Laver. Dessutom har jag informerat gymnasieelever om kommunens arbete med tillväxtfrågorna.

Vi har haft uppföljning av vårt arbete med att främja investeringar till länet. Från kommunerna i länet tillsammans med landstinget har vi bildat ett bolag som heter Invest in norrbotten. Bolagets är nybildat sedan i somras.  

Företagarfrukost genomfördes på fredag morgon, en timmes intressant kommunikation. Det har blivit en bra mötesplats för företagare med många nyheter.

Humlor kan flyga

Det svenska företagandet består nästan uteslutande av små och medelstora företag. Om man tittar på enmansföretag så är detta 75 procent av samtliga företag. Dessutom representerar företag med 0-9 anställda 96 procent av det svenska näringslivet.

När jag träffar många av småföretagarna och lyssnar på deras affärsplaner och ekonomiska prognoser funderar jag ofta på deras lönsamhet, kan de verkligen ta ut lön för alla timmar? Bristen på väldokumenterade affärsstrategier balanseras upp med ett engagemang och en handlingskraft som vi inte kan underskatta. Dessutom ser jag en stolthet med den identitet som företagarrollen medför. Ofta tänker jag på humlan vid dessa samtal.

En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå. Enligt vad 1930-talets aerodynamiker kände till, i form av aerynamikens grundlagar – så borde inte en humla kunna skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga, snarare ett bevis på att humlor inte kan glidflyga. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.

Fram för allt är jag imponerad av den flexibilitet som småföretagare uppvisar. När en affärside börjar sina så är de snabba på att tillämpa nya. Dessutom kan  de ofta hantera olika affärsidéer samtidigt. Anders Lind som projektledare och präst inom bemanning är ett exempel. Ett annat exempel är Dennis Åberg som inte nöjer sig med att vara hantverkare utan alltid har nya affärsidéer på gång. Var får de all sin energi och sitt engagemang ifrån? Är alla deras affärsidéer verkligen lönsamma?  
Låt oss konstatera, humlor kan flyga!

Andel och antal företag i Sverige per storleksklass
År 2011
  Anställda                               Andel          Antal företag    
Enmansföretag 0                    75,57 %       783 535   
Mikroföretag 1-9                   20,96 %       217 338   
Små företag 10-49                  2,92 %         30 242   
Medelstora företag 50-249   0,46 %            4 727   
Stora företag > 250                0,09 %               945   
Totalt 0 – > 250                       100 %      1 036 787   
Källa: SCB:s Företagsdatabas
Not: Antal företag per 2011-12-02.

Besöksnäringen i Älvsbyn är en framtidsbransch

Den gångna helgen tillbringade vi privat i Stockholm. Vi träffade kompisar från Göteborg på en neutral plats, till viss del en central plats i Sverige även om det gör ont att erkänna. När vi åt middag på krogen Gondolen i anslutning till Katarinahissen så reflekterade jag samtidigt om besöksnäringen.

Besöksnäringen är en bransch som har haft en tydlig utveckling de senaste åren. Prognoserna för framtiden visar på en tillväxt på cirka 3% per år. Samtidigt noterar vi att tillgången till information på nätet ökar allt mer. Smartphones, plattor och datorer har kommit för att stanna.

Vårt beteende vid resor förändras. Det blir allt vanligare att ta fram information om resmålet via nätet före resans start. Samtidigt ser vi en vikande trend vad gäller platsbesök på våra turistbyråer, vilket medför att turistbyråns roll har förändrats.

Inom vårt varumärkesarbete för platsen Älvsbyn, inte att förväxla med den kommunala organisationen, har vi prioriterat Storforsen som destination för turister. Tidigare var turistbyråns roll att visa vägen till Storforsen. I dag känner de flesta till Storforsen när de kommer till kommunen. Turistbyråns roll är allt mer att finnas där besökarna är, läs Storforsen,  och istället visa på andra produkter i kommunen och regionen.

Från kommunen har vi tidigare fördelat vår budget för turism med 1/3 på markandsföring och  2/3 på information. Vår omvärldsanalys visar på behovet att anpassa oss till omvärlden.  Vi kommer att ställa om. Vilket medför att vi kommer att lägga 2/3 av vår budget på markandsföring till potentiella besökare och 1/3 av vår budget på information till besökare på plats. Det tror vi kommer att stärka utväxlingen av besöksnäringen i kommunen. 

Vi har en klar uppfattning om våra roller inom turism. Kommunens roll är en samhällsuppgift. Vi ska informera och marknadsföra den geografiska destinationen. Turistföretagens roll är en affärsuppgift, de ska  marknadsföra och sälja sina produkter.

Vår kommun har många duktiga företagare inom besöksnäringen. När jag reser i Sverige och diskuterar upplevelser brukar jag skryta med att jag inte bara vet vem Rickard Öhman är, dessutom känner jag honom!

Effekten av en gruva i Älvsbyn

P&H grävmaskin används vid lastning

I veckan har vi besökt Bolidens Aitikgruva i Gällivare. Det är häpnadsväckande hur vi något grånade herrar i övre medelåldern imponeras av gruvans maskinpark, vilket vi inte erkänner offentligt. Vi beter om som skolpojkar när vi klättrar upp på en av de 22 CAT-truckarna eller på en av P&H-grävarna. Själv minns jag mina år på sena 70-talet när jag tillbringade många veckor med att serva motorer och växellådor på deras truckar i Aitik. Det var faktiskt intressantare att renovera en Cummins v12:a än svärfars Opel-motor.

För en kommun handlar arbetet med en gruvetablering i Laver om olika dimensioner.  Det primära är att säkerställa etableringen. Det handlar om möten med Boliden, att säkerställa infrastruktur exempelvis vägar och godsterminal, kontakter med andra myndigheter. Den andra dimensionen är att säkerställa den kommunala effekten av etableringen. Finns det bostäder, skolor och jobb till medföljande, har vi lokaler till industrier och tjänstesektorn så kan vi stärka den kommunala nyttan till oss alla. Hur kan företag i kommunen få nytta av en etablering? Vår roll är också att informera berörda intressenter.

Tidigare i höst har vi besökt gruvan i Pajala. Mycket intressant att ta del av kommunens effekt från gruvan. På några år har villapriserna stigit med 100 procent, antal högstadieelever som vill gå gymnasiet i Pajala har ökat från 45 procent till 87 procent, med samma lokaler och lärare. Det är både pojkar och flickor som stannar. Kan det vara framtidstron? Samtidigt är det viktigt att påpeka att produktionen i gruvan inte har startat än. Moderna gruvor har många intressanta arbeten. Det finns t. ex 85 olika yrkeskategorier i gruvan, där Nortlands har som mål att rekrytera 50 procent kvinnor.

När vi arbetar med nya etableringar är det viktigt att tänka på det befintliga näringslivet i Älvsbyn som baseras på etablerade företag som exempelvis Älvsbyhus, Polarbröd och ”RFN” samt ex. Arctic Falls, Bröderna Öhman och Bergsteknik. En ny gruvetablering i Laver är i alla fall en bra bonus!

Översiktbild från dagbrottet

Nyföretagande på hög nivå i Älvsbyn

Sysselsättning är ett grundfundament  för en kommun. En viktig förutsättning är entreprenörerna som startar och driver företag. Vi ser en positiv trend inom nyföretagandet i Älvsbyn. Varje år kommer det fram cirka 50 nya företag.

Många kommuner jobbar med utveckling av näringslivet genom att organisera med branschråd. Vi i Älvsbyn har valt en annan väg, vi söker talangerna, entreprenörerna.
När ni vill starta ett nytt företag och kommer till kommunens projekt Entreprenörcentra  på Kyrkmalmen och träffar Lars-Erik eller Britt Hällerstrand så ska ni veta att de kollar inte bara på era affärsplaner och ekonomisk prognoser. De kollar också in er som personer.

Entreprenörcentra är ett projekt som vi driver tillsammans med Jokkmokks kommun vars syfte är att växla upp nyföretagandet. Ett mycket givande utbyte mellan kommunerna där Randolf Eriksson är projektledare. Projektet är finansierat av EU via Tillväxtverket. Målet är att vi ska få fler och livskraftiga företag. Vi har dessutom prioriterat kvinnor och nysvenskar. Extra kul var det att se flera pristagare på näringslivsgalan som har varit inom Entreprenörcentra.

Från kommunen hjälper vi även nya och befintliga företag med att söka finansiering. Vi träffar regelbundet ortens banker och vi har en bra kontakt med andra finansiärer exempelvis Norrlandsfonden och Partner Invest.

Samarbetet med ung företagsamhet i skolan är också viktigt. Varje år träffar vi eleverna inom ung företagsamhet i gymnasieskolan. I slutet av vårterminen har de en presentation av sina affärsidéer för allmänheten och kommunledningen.
Det är trevligt och nyttigt att lyssna på framtidens entreprenörer.
Deras entusiasm smittar av sig!

Läs mer om Entreprenörcentra på:
www.entreprenorcentra.se