Veckans snackis

Vi har ett historiskt maktskifte på gång i landstinget. Vänstern avbryter förhandlingarna med socialdemokraterna och förhandlar med regnbågsallians. Frågan är inte avgjord ännu, omröstning väntar.

Landstinget med sina 7 000 anställda har ett huvudansvar för sjukvården men arbetar även med kultur och regionens utveckling. De har exempelvis drivit frågan om regionsbildning. Vid maktskifte vill regnbågsalliansen satsa på bättre sjukvård på bekostnad av kulturen och regionens utveckling.

Låt oss lämna det politiska perspektivet, det får politikerna hantera. Desto intressantare var det att bevaka medias rapportering. Samma dag lyckades en länstidning hitta en större nyhet på löpet, en biträdande närsjukvårdschef inom landstinget åkte nämligen fast för fortkörning. Styrningen av landstinget är en stor fråga för länets utveckling men fortkörningen var av större nyhetsvärde för länets läsare.

Där slutar inte historien som den skulle gjort för tio år sedan för nu vaknar sociala medier till liv. Många kända och begåvade människor hånar öppet länstidningen i sociala medier. Media likväl som myndigheter gör fel och missbedömningar, skillnaden är att nu granskas båda parterna.

En förutsättning för demokrati är medias granskning av myndigheter, det vet vi sen tidigare. Nu ser vi allt tydligare hur personer i sociala medier granskar traditionell media, det är en också en del av demokratin.

Bloggen finns nu på : http://www.alvsbyn.se/naringslivsbloggen

Näringslivsgalan

Årets näringslivsgala är nu avklarad och den blev slutsåld och lyckad. Det var en trevlig stämning bland deltagarna under kvällens arrangemang och mingel. Efter prisutdelningen genomfördes middag med underhållning från Äxter, Älvsbyns revygäng. Därefter var det dans och allmänt umgänge som förgyllde tillvaron.

I veckan har vi genomfört uppföljning och utvärdering med styrgrupp, arbetsgrupp och huvudsponsor. Syftet med mötet var att fastställa vad som var bra och vad vi kan förbättra. I slutet av januari genomför vi nästa möte, då med fokus på kommande aktiviteter.

Årets gala började med en föreläsning på eftermiddagen, därefter mingel och prisutdelning. Sex olika priser delades ut från de kriterier som finns fastställda. Förslag till pristagare har processats fram hos arrangörernas medlemmar sedan i våras. Sedan har förslag gått till respektive styrelse hos Företagarna, Köpmanna, LRF samt kommunen för att enas om tre nominerade i till respektive pris. Därefter har styrgruppen med företrädare från respektive organisation enats om tre nominerade i respektive kategori förutom årets pärla som röstas fram på webben.

Inom styrgruppen, som fungerar som en jury för att fastställa priserna, har vi fokus på att premiera efter våra fastställda kriterier. Vi är medvetna om att en del av dem har mottagit statligt reglerade investeringsstöd, bemanningsstöd, rekryteringsstöd samt transportstöd. Vi är även medvetna om att en del företagare genomgått konkurser i sin historik. De gamla konkurserna och de olika stödformerna regleras på i en statlig nivå och bör inte påverka oss i vårt arbete på en lokal nivå, i alla fall inte i någon större omfattning.

Näringslivsgalan handlar inte bara om strålkastarljus på lokala hjältar. Vi byter även lokal under kvällen för att stärka kommunikationerna och kontakterna mellan företagarna.
Läs mer om galan och pristagarna på http://www.naringslivsgala.se/

Varför skola männskor strida

I förra veckan besökte jag Cypern och dess huvudstad Nicosia tillsammans med hustrun. Väl på plats besökte vi den turkcypriotiska delen av staden med sin bazar. De var lite krångligt att passera den gröna zonen med gränspoliser och kontroller.

År 1974, efter 11 år av våld mellan grekcyprioter och turkcyprioter, ägde ett försök till statskupp rum av grekcypriotiska nationalister och delar av grekiska militärjuntan med målet att uppnå en förening av ön med Grekland. Turkiet använde detta som förevändning för att invadera den norra delen av ön. Turkiska trupper kvarstod efter en vapenvila, vilket resulterade i delning av ön.

Själv bor jag i Korsträsk och det finns stunder i historien då vi Korsträskbor har sett snett på våra grannar i väster, Vistträskborna, främst efter förluster i fotboll. Varför är inte vi i krig med varandra som i Cypern? Varför måste Cypern vara delat i två nationer?

Det kan bero på att Cypern historiskt har varit invaderat av flera stormakter, däribland imperier som hettiter, assyrier, egyptier, perser, venetianer, osmaner och britter. Kort sagt så har cyprioterna upplevt många tvister som har avgjorts i krig genom århundraden.

Vi norrbottningar har inte upplevt så många invasioner av främmande imperier i historien. En orsak är att de norra delarna av Skandinavien är en av de sist koloniserade delarna av Europa. Vår del av välden var tidigare inte så intressant. Visst har vi rikedomar med våra råvaror men de var inte intressanta när imperier som det Osmanska riket växte fram i Europa.

De rikedomar i råvaror som finns i Nordkalotten kommer med tiden att skapa spänningar. Det ser vi redan i dag i Arktisområdet. Det är viktigt att vi nordbor har en förståelse för andra länders krigande, främst när vi själva har varit tämligen förskonade från andra imperiers invasioner. Vi ska inte heller förakta andra människors kulturer. Det finns ofta en historisk förklaring till olika nationers kultur och själ.

I Korsträsk har vi en kultur och tradition att lösa tvister i samförstånd, även med Vistträskbor.

Varför skola mänskor strida, varför skall det flyta blod.
Varför skall så många lida blott för någras yvesmod.
Friden är och skall väl bli livets högsta poesi.
Text: Emil Norlander

Sysselsättningen ökar i Älvsbyns kommun

Sysselsättningen inom kommunen har ökat med 219 nya jobb på 2 år, det är en del av förklaringen med vår befolkningsökning. För en kommun är sysselsättningen viktigt för dess utveckling. Inom näringslivskontoret har vi i uppdrag att öka sysselsättningen. Uppföljningen sker med stöd av statistik från SCB. Statistiken släpar efter 2 år av någon okänd anledning.

År 2010 var vi 3179 sysselsatta inom Älvsbyns kommun, varav 1580 män och 1599 kvinnor.

År 2011 var vi 3268 sysselsatta inom Älvsbyns kommun, varav 1635 män och 1633 kvinnor. En ökning med 89 personer från föregående år.

År 2012 var vi 3398 sysselsatta inom Älvsbyns kommun, varav 1711 män och 1687 kvinnor. En ökning med 130 personer från föregående år.

Ökningen av sysselsättningen inom kommunen med 219 nya jobb på 2 år påverkar befolkningssiffrorna, vilket ger ökade skatteintäkter till kommunen på närmare 70 000 kr för varje person som väljer att bosätta sig i kommunen.

Sedan 1990 har 4 av 5 nya jobb i Sverige skapats i företag med mindre än 50 anställda.

Tack företagare för ett gott jobb, med de ökade intäkterna till kommunen stärker ni förutsättningarna för bra hemsjukvård, skola och omsorg.

Livet är en skola

Våra mål i livet, det avgör också vårt beteende i nutid. Vi söker ofta genvägar till framgång. Tillfälligt kan vi lyckas men sällan i det långa loppet. Att bli lärare är attraktivt för individen och för landets utveckling, men än mer attraktivt för individen är att bli tillfällig kändis i en realitysåpa. Frågan är om det är lika attraktivt för landets utveckling.

Över 11 000 ansökningar kom in till årets säsong av ”Paradise hotel” i TV3, enligt deras produktionsbolag. Enligt siffror från universitetskanslersämbetet tog landets lärarhögskolor emot 10 198 förstahandsansökningar till gymnasie- eller grundskolelärare.

Pedagogik, det är läran om undervisningen i ett sociologiskt eller kulturellt perspektiv, särskilt med avseende på individens och samhällets påverkan på varandra samt utbildningens mål och syfte. Som akademisk disciplin är det ett tvärvetenskapligt ämne som bland annat innefattar allmän psykologi, ledarskap, organisationsteori, kunskapsteori, intelligensforskning, filosofi och sociologi.

Sveriges och vår framtid finns i de val vi gör. Som vi sår kan vi skörda.
Redan på medeltiden fanns det synpunkter i frågan, hänvisar till citat från Indiska Hitopadesha;

Utan kunskap aktas skönhet, ungdom och ädel börd, liksom en praktfull blomma när doften felas henne. Ja, också dåren kan lysa i de lärdes församling – präktigt klädd står han där – men härligheten varar blott så länge han tiger.

Näringslivsgalan

Årets näringslivsgala närmar sig. Arbetsgruppen under ledning av Ulrica Hamsch har jobbat med galan sedan i våras. Programmet är klart och anmälningarna strömmar in till Torgny Hortlund på Företagarnas kansli. Lördag den 18 oktober genomförs arrangemanget med Peter Warg som föreläsare och revygänget som underhållning vid middagen.
Huvudsponsor är Sparbanken Nord. Övriga sponsorer är BDX samt Handelsbanken. De som leder oss under kvällen är Birgit Nilsson och Stefan Hardselius.

Nomineringarna till de sex priserna har processats fram i de olika organisationerna som arrangerar galan, Företagarna, Köpmanna, LRF samt kommunen. Därefter har företrädare för respektive organisation träffats för att enas om vilka tre som slutligen ska nomineras i respektive pris. Sedan beslutar vi om vilka som blir pristagare. Allt med de fastställda kriterierna som underlag.

Det handlar om strålkastarljus på lokala hjältar…

Ungar och telefoner

Funderar på det här med telefoner. Våra barn svarar inte längre när vi ringer. Vill vi komma i kontakt med dem så gäller det att använda Facebook, Facetime eller SMS.

Varför har det blivit så här? När min mor var ung så fanns det en bemannad växel i Bredsel där Lagerskogs fick telefon tidigt. Många av grannarna använde också deras telefon. Vi förstår hur allt arbete stannade av när telefonen kallade. Telefonsamtalet var högt prioriterat.

På 50-talet, när mina föräldrar byggde nytt hus i Korsträsk, var det en av de första byarna i omgivningen som fick en automatiserad växel. Nu fick de äga en telefon gemensamt i familjen. Ringde telefonen var det alltid någon som svarade av hänsyn till varandra.

På 80-talet kom telefonen först i bilen och sedan på 90-talet den personliga. Våra telefoner blev allt mindre med digitaliseringen. Samtidigt förändrades användningen av telefonerna allt mer mot en bärbar dator. Telefonsamtalet har halkat ner i prioritering vid kommunikation mellan människor.

Det svåra har blivit att leva i nuet, att ta in känslan av en upplevelse är inte så viktigt, det är viktigare att lägga ut upplevelsen i sociala medier för att stärka ens varumärke. Idag är det integritetskränkande att ta del av en annan människas telefon samtidigt som vi lägger ut allt mer av våra liv för allmän beskådning på nätet.

Vi kommer inte att gå tillbaka till en central växel i varje by, den tiden är förbi. Smartphones stärker kommunikationen med omvärlden, den utvecklingen är många gånger positiv. Däremot måste vi lära oss att koppla ur från tillgängligheten ibland, bara umgås med oss själva och våra egna tankar. Med tid för reflektion stärker vi även utväxlingen i den personliga utvecklingen!

Den gångna veckan

I veckan har vi varit i Luleå Tekniska Universitet för genomgång av deras möjligheter att hjälpa företag i länet. De arrangerar en genomgång med presentation 1 gång per år för att hålla oss informerade om deras verksamhet. Det finns ett stort intresse från länets kommuner att ta del av den informationen. Samtidigt får vi ofta en vink om forskningens framkant.

Torsdagen upptog ett möte med RSF, regionalt samverkansforum. Det är en sammanslutning av försvarsverksamheter och kommuner i Norrbotten. Från Älvsbyn är det kommunen och RFN som finns med. Vi bedriver främst en lobbyorganisation mot makthavare och beslutsfattare i politiska frågor. Vårt syfte är att visa försvarets betydelse för Norrbotten i ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det handlar om råvarutillgångar i Norra Sverige, Norge och Ryssland. Vi visar också på försvarets betydelse för sysselsättningen och dess påverkan på besöksnäringen.

I veckan har vi även fått uppleva en invigning av ICA:s nya butik. En investering på närmare 50 miljoner kr, som vittnar om ICA:s framtidstro för orten. Ulf med personal genomförde en förhandsvisning på tisdag kväll. Den formella invigningen genomfördes på onsdag förmiddag. Butiken presenterades som Sveriges fräschaste butik.

Det starkaste intrycket var inte butikens design utan det var personalens entusiasm.

Tillväxt i utvecklingsländer

Har funderat på att byta bil. När jag inventerade bilmarknaden noterar jag två st. intressanta uppstickare.

Den första är BYD, en kinesisk biltillverkare som producerar cirka 500 000 bilar per år. Jämför gärna med Saab 120 000 bilar/år som mest och Volvo 450 000 bilar/år. BYD startades upp år 2003 med 10 anställda och de har i nuläget över 100 000 anställda. Det intressanta med BYD är att de är världsledande inom tillverkning av lithium-jon-batterier, vilket medför att de är ledande inom hybrid och elbilar.

Tata Motors är den andra uppstickaren. De tillverkar en liten bil, Nano, för den Indiska markanden. Prisen ligger på cirka 20 000 kr. Produktionen har en kapacitet på 250 000 bilar per år. Tata Motors köpte nyligen några klassiska bilmärken, Jaguar och Rover. Tata- koncernen inkl. ståltillverkning har 400 000 anställda. De finns i 40 länder och exporterar till 140 länder.

Granskar vi vår utbildningsnivå så finns många universitet utanför Sveriges gränser. I Indien cirka 1200 st. och i Kina cirka 2000 st. När det gäller toppstudenter inom matematik är vi i Sverige steget efter Armenien, Georgien, Kazakstan, Ukraina, Litauen samt Rumänien.

Granskar vi de 500 största företagen i världen fanns 5 % av företagen utanför västvärlden år 2000. År 2010 hade andelen ökat till 26 % och år 2025 förväntas 45 % av de största företagen finnas utanför västvärlden.

Vi ser ett paradigmskifte inom bilbranschen när perspektiv som Peak oil och hållbarhet kommer in i bilden. Klarar de starkaste bilmärkena av att ställa om i takt med marknadens behov och i konkurrens med nya uppstickare från utvecklingsländerna?

Bilbytet får vänta några år! Väntar in en ny generation bilkoncept……

Tillväxt i utvecklingsländer

Näringslivsprogram för år 2015-2017

I våras tog vi fram ett nytt näringslivsprogram för Älvsbyns kommun år 2015-2017. Tillsammans med förtroendevalda i Företagarna, Köpmanna, LRF, gymnasiets elevråd samt kommunstyrelsen arbetade vi fram ett näringslivsprogram.

Vid vår företagarfrukost den 29 augusti presenterade vi resultatet av vårt arbete.

I strategiarbetet har vi strävat efter en balans mellan hårda och mjuka frågor. Vi ser till att det kommer fram aktiviteter som både arbetar med omvärldens hot och möjligheter men även med våra egna styrkor och svagheter. Skulle vi bara jobba med våra egna styrkor och svagheter så skulle vi riskera vår egen utveckling, där ”sotdöden” väntar. Arbetar vi bara med omvärldens hot och möjligheter så riskerar vi dagens resultat, där negativt kassflöde skapar problem för vår välfärd. Med andra ord en avvägning mellan nutid och framtid.

Resultatet av vårt arbete visar på ett behov av mötesplatser. Där har vi påbörjat ett arbete med en ny översiktsplan för centrum som exempel.

En annan aktivitet är hur vi tar hand om människor. Vi startade i somras med en träff för nyinflyttade. Vad gäller nyfödda ser vi över möjligheterna att uppmärksamma det. Vi ser även på ett förslag att presentera nystartade företag vid vår företagarfrukost.

Laver ser vi som en möjlighet, vi säkerställer effekten av en gruva när det gäller personalförsörjning, bostäder och utbildning. Vår utredning om företagens personalförsörjning för år 2020 är klar och översynen av bostäder pågår i höst. En ny utbildning inom bygg och anläggning planeras hösten 2015 vid vår gymnasieskola.

Älvsbyns befolkning ökar

Det första det första halvåret 2014 ökade Älvsbyns kommun sin befolkning med 26 personer. Samma period under förra året visade på en befolkningsminskning av 7 personer.

Vi har ett flyttningsöverskott på 33 personer samt ett födelseunderskott 7 personer för det första halvåret 2014. Under perioden valde 166 personer att flytta till Älvsbyns kommun. Samtidigt flyttade 133 personer ut från kommunen.

Befolkningen är kommunens underlag för intäkter från staten, det handlar om cirka 70 000 kr per person och år. Med befolkning definierar vi folkbokförda inom kommunen. Migrationsverkets flyktingar har inte personnummer och registreras därför inte i vår befolkningsstatistik. Väljer de att stanna i Älvsbyn när det får uppehållstillstånd registreras de som invånare.

Samma period för år 2013 hade vi en folkminskning av 7 personer. 170 personer valde att flytta till Älvsbyns kommun. Samtidigt flyttade 156 personer ut från kommunen. Vi hade ett flyttningsöverskott på 14 personer samt ett födelseunderskott 21 personer för det första halvåret 2013.

De största förändringarna mellan år 2013-2014 är en minskad utflyttning från kommunen till övriga Sverige samt ett ökande födelsetal.

Fakta år 2014
Till Älvsbyns kommun flyttade det in 166 personer varav:
-64 från länet
-47 från övriga Sverige
-55 från utlandet.

Utflyttningen från kommunen var 133 personer varav:
-71 till länet
-56 till övriga Sverige
-6 till utlandet.

Födelseöverskott:
– 35 personer födda
– 41 personer avlidna

Fakta SCB

Varumärken på flera nivåer

De flesta kommuner arbetar idag med sitt varumärke. Det handlar om att positionera sig i en konkurrensutsatt värld. Vi tar fram vad vi står för och kommunicerar det. Den stora frågan är om vi ska välja kommunen som organisation eller den geografiska platsen. I Älvsbyn valde vi platsen och jobbade fram en varumärkesplattform tillsammans med politiker och företrädare för olika företagar- och intresseföreningar i Älvsbyn.

När det gäller turism väljer vi kommuner i Norrbotten att arbeta i en paraplyorganisation, Swedish Lapland, där vi har byggt upp ett av Sveriges starkaste varumärken för platser.

Vid jobbet med att ”ragga” etableringar till länet arbetar vi med ett annat varumärke ”Invest in Norrbotten”. Där vi även har byggt upp en organisation med ett internationellt kontaktnät.

Av Sveriges 290 kommuner så minskar befolkningen i 200 kommuner och 90 kommuner ökar sin befolkning. Arbetsmarknadsregioner med befolkning över 100 000 invånare växer generellt i Sverige. Regioner med mindre befolkning krymper. Därför är Luleåregionen med sina 150 000 invånare en viktig arbetsmarknad för oss.

I veckan har vi träffats för att ta fram varumärkesprofilen för Luleåregionen. Det är Piteå, Boden, Kalix, Luleå och Älvsbyns kommuner som tillsammans marknadsför regionen med t.ex. företagarfrukostar i Stockholm. Varumärket Luleåregionen är ett separat varumärke och det ska inte blandas ihop med kommunernas egna varumärken. Begreppet fyrkanten är inte aktuellt då det lätt förväxlas med många andra regioner.

Samtidigt ser vi över Älvsbyns varumärke och dess kommunikationsstrategi. Kärnan i tillväxtarbetet är trots allt vår egen identitet och vårt eget varumärke.

Lägesrapport Laver

Ulf Marklund chef för affärsutveckling i Boliden besökte oss i veckan, där han även informerade kommunfullmäktige om läget i Laver. Ulf informerade om de tillstånd som krävs för att starta en ny gruva.

Boliden ska lämna in en ansökan om bearbetningskoncession i sommar, senast i augusti. Bearbetningskoncession visar om en fyndighet har ekonomiska förutsättningar. Den som har koncession får rättigheterna för att utföra gruvbrytning inom området. Domare är Bergstaten.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Avgörs av Mark & Miljödomstolen i Umeå, där kommunen och länsstyrelsen yttrar sig i frågan. Även om de befintliga gruvorna i Norrbotten bara tar upp 0.1 % av ytan så har vi respekt för dess påverkan på miljön och de samiska näringarna.

Det råder oklarheter om miljötillstånd efter en dom i Högsta Domstolen, det handlar om ett kalkbrott i Gotland där HD går emot Mark & miljödomstolen. Det som är nytt är också att Havs och vattenmyndigheten ska ge sin syn, viket kräver mera underlag och mera tid från Boliden.

Det är inte klart vilken tid som krävs för ett miljötillstånd. Boliden är försiktig med uttalande om tider i nuläget. De reviderar sina tider i Masterplanen för Laver under oktober månad. Efter det får vi en indikation om tidshorisonten.

Från kommunen har vi skrivit en avsiktsförklaring med politisk enighet i frågan om en gruva i Laver. Syftet är att säkerställa etableringen och samtidigt framföra våra krav på verksamheten.

Från kommunen arbetar vi med effekten av en planerad gruva. Där har vi tagit fram företagens och kommunens behov av personalförsörjning fram till år 2020. Vi kan inte isolera oss vid bemanningen av en gruva utan det påverkar också företag och verksamheter på orten.

Vi har även startat en utredning om behovet av bostäder med resultatet från personalförsörjningen som underlag. Vidare arbetar vi med infrastrukturlösningar för en gruva, ex. vägar och godsterminal.

Med de orden hoppas jag att ni får en avkopplande och trevlig sommar med era närmaste.
Återkommer med nästa krönika fredag den 15 augusti.

Det Osmanska riket

Vid ett privat besök i Istanbul förra veckan hade vi möjlighet att besöka sultanens palats, Topkapi. Palatset var de osmanska sultanernas residens och rikets centrum från 1400-talet till 1800-talets mitt. Palatset är ett omfattande komplex av byggnader med flera sammanlänkade gårdsplaner. Palatset fungerade tidigare som en stad i staden för upp till 4 000 personer.

Det Osmanska riket grundlades i slutet av 1200-talet av en stam oghuziska turkar som skulle komma att bli imperiets aristokrati, den osmanska dynastin. Rikets grundare och förste ledare hette Osman I, därav namnet Osmanska riket. De osmanska turkarna erövrade stora delar av dagens Turkiet och Balkan under 1300-talet.

Den bysantinska huvudstaden Konstantinopel, numera benämnd Itanbul, belägrades och intogs år 1453 av sultanen Mehmet II Erövraren. Konstantinopels fall betydde att Osmanska rikets plats som stormakt definitivt var säkrad. På 1500- och 1600-talen var riket som mest betydelsefullt och det hade sin absoluta höjdpunkt under sultanen Süleyman den store. Ännu under 1700-talet var Osmanska riket, med dess enorma landarealer som sträckte sig över tre kontinenter, en stormakt att räkna med.

Som så många andra stormakter har det Osmanska riket haft en begränsad storhetstid. Det är intressant att besöka och ta del av tidigare stormakter, hur de blev till och hur de utvecklades. Men det är ännu intressantare att ta del av stormakters tillbakagång. Det Osmanska riket, som så många andra tidigare stormakter, vittrade sönder inifrån. En orsak till tillbakagången var deras navelskådning samt ledningens bristande omvärldsbilder. Där England och Frankrike allt mera tog över handeln i medelhavet under 1700-1800 talet.

Det är samtidigt viktigt att förstå att vi i västvärlden bara har fått låna ledartröjan för den ekonomiska utvecklingen under korta perioder i världshistorien. Omvärldsbilder skapar nya perspektiv och ger möjligheter för att utveckla och förvalta verksamheter. Dessutom skapar det en ödmjukhet inför andra kulturer och tankesätt.

Sultanens residens

Interiör från Sultanens residens

Boende för Sultanens harem

Istanbul

Under förra veckan besökte vi Istanbul under en privat semesterresa. I fem dagar bodde vi på ett trevligt litet hotell i centrala Istanbul. Vi besökte flera moskeer och Grand Bazar, en stor inomhusmarknad från år 1561 som inrymmer 4500 butiker och 30 000 försäljare i 61 gator, allt under tak. En intressant sevärdhet är även en underjordisk vattenreservoar som försörjde stadsborna med vatten redan på 500 talet. Den har en yta av 9 800 m².

Istanbul är en myllrande storstad med cirka 15 miljoner invånare. Den har en atmosfär som skiljer sig från andra stora städer i Europa. Istanbul eller Konstantinopel som den tidigare hette var handelsplats för det Osmanska riket och även en handelsstation för sidenvägen, varor från Kina som bytte ägare för vidare skeppning till Europa. Mattor, kryddor och guld är viktiga handelsvaror än i dag.

Som gammal handelsstad har Istanbul präglats av försäljning. I Grand Bazar försöker handelsmännen att överrösta varandra för ett få kundernas uppmärksamhet. Vid handel ska det köpslås och drickas the, en kultur som vi inte är van vid. Vi som är uppvuxna i Norra Sveriges inland är ofta fostrade med förebilder från skogsbruk och gruvor där status finns inom produktion. I Istanbul finns statusen definitivt inom handel.

Det finns en stolthet och kompetens inom handel som har odlats fram under många år. Själv lyckades jag förolämpa portiern på hotellet genom att ge honom för mycket i dricks. Nästa gång vi möttes var det viktigt att han fick kompensera det.

Det starkaste minnet från resan var när vi skulle besöka en akvedukt från 500-talet som transporterade vatten till en annan stadsdel. Intrycket var inte akvedukten som sådan utan det var att vi gick vilse och hamnade i en av de mer förfallna delarna av staden. Vi hittade ingen akvedukt och vi hade ingen aning åt vilket håll som hotellet låg. Med lite hjälp så hittade vi i alla fall ett spårvägsspår som vi följde och vi hittade tillbaka. Dagen efter så sökte vi upp akvedukten och hittade den, det kostar på att äga ett högt kontrollbehov.

Ibland måste man lämna sin trygghetszon och våga gå vilse för att utvecklas. Även om det smärtar en stund.

Att vi på lördag kväll hamnade mitt i en stor demonstration, det är en annan historia.

Underjordisk vattenreservoar
3348 pelare med en höjd av 8 meter

Blå moskeen

En av 22 portar till Grand Bazar

Utveckling av centrum

Kommunstyrelsen har beslutat om en fördjupning av översiktsplan för Älvsbyns centrum. Lekentomten med ICA:s etablering och en planerad hyresfastighet med hälsocentral påverkar centrum i Älvsbyn. En bra kommunikation mellan Storgatan och Lekentomten är en viktig fråga för utvecklingen av Älvsbyns centrum.

Myndighetsnämnden har i samband med olika bygglovärenden inom centrum i Älvsbyn lyft frågan om att det skulle behövas en centrumplan för Älvsbyn. För att samhället ska kunna utvecklas i önskad riktning anser nämnden att det behövs ett helhetsgrepp där hänsyn tas till befintliga estetiska värden samtidigt som man tittar på var bostäder kan byggas, hur handeln kan utvecklas och hur parkeringsfrågor, tillgänglighet och trygghetsfrågor i framtiden kan lösas. Projektet genomförs under år 2014-1015.

Samtidigt är Älvsbyns kommun deltagare i ett projekt ”Dags att designa Norrbotten” med åtta andra kommuner. Tillsammans med Luleå Tekniska Universitet samt etablerade arkitekter granskas tätortens centrum i de åtta kommunerna. Resultatet från projektet blir en del av fördjupningen av översiksplanen i Älvsbyn.

Förra veckan genomfördes ett projektmöte i Kiruna där det gamla centrumet granskades på plats och det nya centrumet granskades på skisser. Det har varit många lärorika möten i projektet där ingenjörer, ekonomer och arkitekter möts i inte helt gnisselfria diskussioner.

Bästa utvecklingen får vi om vi umgås med oliktänkande.
Men det kräver att vi alla är öppen till sinnet i dialogen.

Näringslivsprogram för år 2015-2017

I förra veckan tog vi fram ett nytt näringslivsprogram för Älvsbyns kommun år 2015-2017. Tillsammans med förtroendevalda i Företagarna, Köpmanna, LRF, gymnasiets elevråd samt kommunstyrelsen arbetade vi fram ett näringslivsprogram. Resultatet kommer att presenteras på företagarfrukosten i augusti och sedan kommer det till kommunstyrelsen den 29 september.

Vi började arbetet att följa upp det två år gamla näringslivsprogrammet. Vi följde upp, vad vi beslutade och vad som har blivit gjort. Därefter genomförde vi en SWOT-analys som gav oss omvärldens hot och möjligheter samt våra egna styrkor och svagheter. Som sedan prioriterades för att styra diskussionerna vid nästa steg med beslutfattande.

Historiskt har strategiarbetet förändrats efter förutsättningarna. Tidigare när vi levde i ett bondesamhälle präglades strategiarbetet av att eliminera svagheter. Med tiden blev det flera leverantörer av ex. mjölk. När konkurrensen ökade kompletterades svagheter med våra styrkor. Det handlade om att positionera sig mot kunderna, ex. kvalite och pris på mjölk.

I takt med globaliseringen, när varor, tjänster och kommunikationer ökade i världen, så kom behovet av en bild från omvärlden i strategiarbetet. Konkurrensen var inte längre vilken mjölk vi skulle köpa till våra måltider utan nya trender skapade nya behov. Ett exempel på vad man kallar paradigmskifte är när mjölken ersattes av andra måltidsdrycker. Konkurrensen kom inte längre från andra bönder utan ex. kolsyrat mineralvatten blev ett hot för en del men samtidigt en möjlighet för andra.

När vi tar fram ett näringslivsprogram för en liten kommun som Älvsbyn, som ligger geografisk i en av de sist koloniserade delarna av Europa, så räcker det inte med att ta fram våra egna styrkor och svagheter, vi måste även granska omvärldens hot och möjligheter. Glöm inte att gruvboomen i Norrbotten drivs av konsumtionen i främst Asien.

Inom hållbarhet är lokalproducerat en intressant möjlighet för Älvsbyn.

Besöksnäringen växer

I förra veckan var jag på årsstämma för Swedish Lapland. Det gångna året redovisades samtidigt som planerna för det kommande året presenterades. Swedish Lapland arbetar med destinationsutveckling samt marknadsföring och kommunikation för turismen i Norrbotten.

Besöksnäringen har vuxit genom åren och prognoserna visar på en fortsatt god tillväxt. Besöksnäringen består av transporter, handel, cafe/restauranger, hotell samt aktivitetsföretag.

En stor aktör är hotell och övernattningar. Hotellens kunder kan delas in i privata och företag/konferenser. Företagskunder står för 64 % av omsättningen i Sverige och privata kunder står för resterande 46 %. För Älvsbyn är Storforsen en viktig motor. Vi har dessutom många duktiga aktörer med stuguthyrning och aktiviteter som verkligen brinner för sina gäster.

När det gäller företagskunder är biltest stor, de ger cirka 8 000 gästnätter per år i kommunen. RFN ger också många gästnätter, den senaste storövningen hösten 2012 gav cirka 12 000 gästnätter i länet. Filminspelningar ger också många gästnätter. Filmen isdraken gav cirka 2000 gästnätter i kommunen. Dessutom ger filminspelning ett tillskott inom handeln.

Marknaden och processen vid köp av resor har förändrats. I nuläge köps ca 94 % av resorna i Sverige på nätet. Viktigt att vi anpassar våra destinationer och turistbyråer efter marknadens villkor. Sen har vi också olika roller inom turism. Företagen säljer och marknadsför produkterna. Kommunens roll är information och marknadsföring av de geografiska destinationerna.

Näringslivsklimatet i Älvsbyns kommun

I veckan presenterade Svenskt näringsliv sin undersökning om näringslivsklimatet i våra kommuner. Älvsbyn fortsätter sin positiva utveckling med en 2:a plats i länet efter Luleå och en 4:e plats i Norrland. Vår ranking steg med 16 platser, vilket ger en fortsatt positiv trend.

Våra styrkor finns främst inom service till företag, IT-nät samt politikers och tjänstemäns attityder till företagande. Våra svagheter finns inom kommunens konkurrens med företag, tillgång till kompetens samt nyföretagsamhet. Skolans attityd till företagande har däremot blivit betydligt bättre det senaste året.

Hur arbetar vi med näringslivsklimatet?

Tydliga strategier
Det gäller att samla upp ortens krafter inom företagarfrågor och se till att de drar åt samma håll. För några år sedan samlade vi upp förtroendevalda inom företagarna, köpmanna, LRF samt kommunstyrelsen för att lista våra hot och möjligheter samt styrkor och svagheter. Med det som stöd beslutade vi sedan tillsammans vilka aktiviteter som vi skulle fokusera på. Sedan såg vi till att det blev gjort. I slutet av maj är det dags för ett nytt näringslivsprogram för år 2015 – 2017.

Informellt samarbete
Det gäller att skapa ett system för möten mellan olika parter i näringslivsfrågor. Ett exempel är våra företagarfrukostar som vi bedriver varje månad. Där kan vi säkerställa kommunikationen mellan företag och kommun men även mellan företagen. Dessutom försöker vi ta oss tid med att besöka företag och lyssna på människorna bakom företagen.

Starkt varumärke
När vi tog fram det första näringslivsprogrammet för några år sedan så prioriterade vi en varumärkesplattform för Älvsbyn som plats. Tillsammans tog vi fram formerna för hur vi förebygger problem samt hur vi löser problem. Det handlar om att diskutera bakom stängda dörrar för att sedan enas om ett beslut som kommuniceras av alla parter. Med det som underlag tog vi fram en kommunikationsstrategi för vår marknadsföring.

Goda förebilder
Vi har goda förebilder med Polarbröd och Älvsbyhus, inte bara företagen utan främst ledarskapet som driver och utvecklar företagen. Dessutom funderade vi på hur vi skulle kunna uppmärksamma andra goda förebilder. Det var så näringslivsgalan kom till, en samverkan mellan företagarna, köpmanna, LRF samt kommunen. Det handlar om strålkastarljus på lokala hjältar.

Tillsammans skapar vi förutsättningarna för ett bra näringslivsklimat.

Lägesrapport för gruva och resecentrum

Det pågår en utredning om kommunens behov av personalförsörjning fram till år 2020. Vi har intervjuat de större företagen på orten, samt kommunen, för att ta del av de kommande årens behov av arbetskraft. Nu har vi även intervjuat Boliden med ett scenario av en gruva i Laver, även om inget beslut finns fastställt. Boliden har en klar bild vad gäller bemanningen av gruvan. En offentlig presentation kommer att ske vid vår företagarfrukost, torsdag den 19 juni. Utredningen är ett beslutstöd för kommunen och arbetsförmedlingen.

Nu har kommunen även startat upp en utredning om behovet av bostäder vid en gruvetablering. Där finns vår utredning om personalförsörjning som ett underlag.

Vad gäller resecentrum så pågår arbetet med samarbetsavtalet samtidigt som en ny detaljplan tas fram. Den nya detaljplanen kommer inte att klubbas före semestern som det var tänkt. Länsstyrelsen kräver en riskanalys, en komplettering som tar cirka 6 månader. I bästa fall är detaljplanen klar i oktober. Inget byggnadslov kan tas före det.

Med veckor fulla av möten och planering är det viktigt att ta vara på de lediga dagarna. Det gäller att passa på och njuta av våren.

Investeringar till Norrbotten

Vi kommuner är för små för att ragga utländska etableringar till Norrbotten, därför har vi gått ihop och samarbetar i frågan. Bolaget som vi har startat heter Invest in Norrbotten, det ägs av Landstinget samt flertalet av kommunerna i Norrbotten, inkl. Älvsbyn. Några kommuner har även ett samarbetsaval med bolaget utan att vara ägare.

Sverige är ett förhållandevis litet land med en högteknologisk industri och stora råvarutillgångar. År 2012 uppgick vår export till 1 736 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 50 procent av BNP. Våra viktigaste exportländer är i nämnd ordning Tyskland, Norge, Kina och USA. Ända sedan 1980-talet har Sverige haft överskott i utrikeshandeln. Det betyder att vi har exporterat mer än vi har importerat. År 2012 uppgick överskottet till 220 miljarder kronor.

Vem bryr sig om BNP? När BNP stiger med 1 % ger det cirka 17 miljarder till statskassan, enligt Per Nuder. Det betalar en del av vår välfärd, dvs. vård, skola och omsorg.

I vårt bolag har vi fokuserat på att ragga investeringar från främst England, Norge och Kina. I förra veckan möttes vi i Luleå för att besluta om att även jobba med Tyskland, då det är en viktig exportmarknad för oss. I respektive land har vi agenter som företräder vårt bolag. I bolaget har vi beslutat om fokusområden; gruvor, datacenter, energi, tester i kallt klimat samt stadsomvandling.

Varför satsar vi då på internationella investeringar? Våra argument är främst:
– Internationella investeringar driver tillväxten snabbare än exporten.
– 45 % av Sveriges export kommer från företag med utländskt ägande.

Avfolkningsbygd

I nuläget är det främst städer med en befolkning över 100 000 som växer. Samtidigt som delar av Sverige avfolkas. Betraktar vi avfolkning i ett historiskt perspektiv hittar vi en av Sveriges största avfolkningsbygder i Stockholms innerstad.

År 1945 fanns det 460 000 invånare i Stockholms innerstad. Det tragiska var att den yngre generationen flyttade ut och kvar fanns det år 1980 bara 220 000 invånare, varav 30 % pensionärer. Sedan början på 1990-talet har en viss återhämtning skett för krisorten Stockholms innerstad. Invånartalet steg år 1998 till 270 000 invånare och år 2011 har de nått 320 000 invånare.

Urbaniseringsvågen handlar egentligen inte om städerna som växer, det är arbetsmarknadsregionerna som växer, städer med kranskommuner. De största regionerna i Sverige är Stockholm med 2 miljoner invånare, Göteborg med 1 miljon invånare samt Malmö med 1 miljon invånare. Samtidigt som den yngre generationen dras till storstadsregionerna. Vid valet 2014 finns över 50 % av väljarna där.

Den brittiska tankesmedjan Experian har publicerat en undersökning över den brittiska befolkningen, som pekar på att stora förändringar skett det senaste decenniet. Undersökningen visar på 2 starka trender med Rurban migration, Satellite settlers. Med stor sannolikhet möter vi liknande grupper här i Sverige

Rurban migration
Det handlar om de nästan en miljon britter som bosatt sig i trivsamma, mindre orter på bekvämt pendlingsavstånd, max 1 timme från storstäderna.

Satellite settlers
Det är personer i 45 till 65 årsåldern som tagit steget ännu längre ut och skaffat hus i orter med hög livskvalitet och bra infrastruktur, men med storstäder ändå inom 2 timmars räckhåll.

Samma tendenser ser vi även i Sverige, även om de inte är lika tydligt uttalade. Trenderna pekar det på ett allt med mer polariserat samhälle. Att flytta till ”tätortsnära glesbygd” lockar många och arbetsmarknadsregionerna kring storstäderna vidgas successivt. Vilket i sin tur förutsätter en effektiv kollektivtrafik.

För att stärka Älvsbyns attraktivitet är det viktigt att vår arbetsmarknadsregion växer från sina nuvarande 150 00 invånare.

Attraktivitet

Det finns olika sidor av begreppet attraktivitet, det handlar om inre och yttre attraktivitet för en plats men även om regionens attraktivitet.

Vår syn på kommunen, det är den inre attraktiviteten. Det är vår egen bild av kommunen, vårt värdskap och vår roll som ambassadörer. Det är även vår attraktivitet inom kompetens. Nästa del är hur vi kommunicerar vår syn. Starka varumärken diskuterar och grälar med stängd dörr för att sedan enas om ett beslut som de kommunicerar. Konsensus betyder inte att vi alla tycker lika utan det handlar om att enas om ett beslut. Se gärna på Luleå Hockeys kommunikation om byte av tränare. Bägge parter ger samma bild av ett gott samarbete när de avslutar sin anställning. Även om vi utomstående anar olika syn på tillvaron.

Den yttre attraktiviteten är främst bra boendemiljö, kommunikationer, infrastruktur samt ett utbud av fritidsaktiviteter och nöjen. Internet i all ära men det är viktigt med personliga mötesplatser i centralorten och även i byarna. Kommunen arbetar med en ny översiktsplan för centrum där ett designperspektiv kommer in via ett projekt. Det pågår även utveckling i byarna via två olika landsbygdsprojekt.

När det gäller regionens attraktivitet så finns det två definitioner av en region. Dels finns det en regionsindelning som staten har gjort med län, landsting och kommuner. Det finns även en funktionell arbetsmarknadsregion. Där finns Luleåregionen som en av 72 definierade regioner i Sverige. Luleåregionen med sina 170 000 invånare består av Piteå, Luleå, Boden, Kalix samt Älvsbyn. För Älvsbyn är arbetsmarknadsregionen viktig då vi har cirka 950 personer som pendlar till en annan kommun för jobb. Vår inpendling är cirka 450 personer.

Attraktivitet för mig som Korsträskbo är svanarna som kom förra helgen och rådjuren som har kommit in allt mer i samhället de senaste åren.

Lägesrapport från resecentrum

I samarbete med Länstrafiken, Trafikverket och Nilssons bygg har vi tagit fram ett förslag till nytt resecentrum vid järnvägsstationen. Där Nilssons Bygg är ägare till den befintliga stationsbyggnaden. Det handlar om en samordning av väntrummen för tågtrafiken och busstrafiken samt en tillbyggnad av bussgodset.

Väntrummet för järnvägstrafiken ansvarar Svenska reseterminaler för, det är statligt och företräds av Trafikverket. Väntrummet för busstrafiken ansvarar kommunen för i samverkan med Länstrafiken. I vintras var en privat resenär missnöjd med öppettiderna vid järnvägens väntrum och pekade felaktigt ut kommunen som ansvarig, vilket länets media köpte. Det är inte så lätt att skilja på våra ansvarsområden.

När vi var överens om hur vi ville forma resecentrum tog vi hjälp av en arkitekt för utformning och design. Förändringen blev så omfattande att de behövdes en ny detaljplan för området. Det arbetet har genomförts under det gångna året och är nu i ett slutskede. På kommunfullmäktige i juni planeras ett beslut i frågan.

I förra veckan genomförde parterna ett möte med Länsstyrelsen om möjligheterna med investeringsstöd. Ett samarbetsavtal har också upparbetats under den gångna vintern. Det har varit konstruktiva projektmöten som fört processen framåt. Den kommande månaden väntar ett nytt projektmöte med alla parter här i Älvsbyn. Rent juridiskt handlar det om att Länstrafiken, Svenska reseterminaler och kommunen vill hyra av fastighetsägaren och byggherren Nilssons bygg.

Tillsammans ställer vi om för ett attraktivt och hållbart samhälle.

Boliden Laver

Boliden planerar att öppna en koppargruva i de västra delarna i Älvsbyns kommun. I bästa fall kan bygget av gruvan påbörjas redan under år 2016/2017, därefter kan produktionen starta några år senare. En sådan gruvetablering av Aitikkonceptet kräver rekrytering av många personalkategorier. En intressant frågeställning är inte bara rekryteringen till gruvan utan även hur det kommer att påverka befintliga företag och kommunens verksamheter.

För att Älvsbyns kommun ska säkerställa en effekt av en sådan gruvetablering krävs flera åtgärder. I nuläget har vi inte beslutsunderlag för att ta fram effektiva åtgärder med god träffsäkerhet. Därför genomför vi en utredning under våren. I utredning ser vi gruvan som ett tänkt scenario då det inte finns ett formellt beslut. I utredningen samverkar vi med skolan och arbetsförmedlingen.

Vi intervjuar Boliden och de största företagen på orten. Målsättningen är att fastställa det samlade behovet av rekryteringar fram till år 2020 för verksamheter i Älvsbyns kommun. De etablerade företagen på orten har varit mycket positiva och hjälpsamma med utredningen.

Vidare har vi besökt kommunstyrelsen i Arvidsjaurs kommun under den gångna veckan. Vi har informerat om vårt arbete med gruvetableringen och lyssnat på deras synpunkter. Vår roll är att informera och samordna med Länsstyrelsen, Trafikverket och grannkommunerna, parter som kommer att beröras av en framtida gruva.

Bröderna Öhman som berättelse

Vi människor har ett behov av att förmedla berättelser till våra barn, vänner och bekanta. En orts identitet och särprägel kan man också läsa av i de populäraste berättelserna.

Mina tankar går tillbaka till barndomen i Korsträsk där skogsbruket präglade våra förebilder. Berättelserna handlade främst om uthålliga skogsarbetare och skidåkare men även om kloka skogsfaktorer och listiga tjuvjägare.

Vad kommer våra barnbarn att berätta om på ålderns kant, det är en intressant frågeställning. Vilka förebilder kommer de att påverkas av som speglar den kulturella kärnan i orten? Våra hjältar finns inte längre inom skogsbruket, vi ser en förskjutning mot företagare och entreprenörer.

Själv tror jag att Bröderna Öhman i Tvärån kommer att figurera i många berättelser. Min första kontakt med pojkarna var när jag reparerade en bandtraktor och föraren Birger Öhman var med. Birger berättade om sina pojkar, Tomas och Mats, som ibland körde motocross vid en grustäkt i Lappurträsk. Det handlade om att vinna till varje pris berättade Birger. En egenskap som inte var helt gnisselfri senare vid deras tävlingar inom skotercross. Mats blev så småningom världsmästare och efter en olycka i Ryssland fortsatte tävlandet inom rallycross. Deras barn har även haft stora framgångar inom skotercross.

Lägger vi sedan till deras arbete med att bygga upp företaget Bröderna Öhman, idag Sveriges största entreprenör med CAT-maskiner, så blir man imponerad. I framtiden kommer historier att berättas om deras tävlingsinstinkt och personliga egenskaper. Men även om mod vid investeringar i företaget.

Deras barns tävlande kommer att stärka myten om Bröderna Öhman.
Är det någon som vågar sätta emot?

Omvärld och streaming

Som avkoppling ser jag på tv ibland, främst hockey, naturprogram och deckare. Hustrun brukar tyvärr lösa mordgåtorna före mig. Rapport och aktuellt ser jag mycket sällan. Det är inte så att jag är ointresserad av omvärlden, jag är mycket intresserad av omvärlden. Mina bilder från omvärlden hämtar jag från olika bloggar, medier och kanaler på nätet.

De traditionella kanalerna tappar allt mer tittare till förmån för de sociala plattformarna med streamingtjänster. Intresset för rörliga bilder ökar som jag informerade om i en tidigare blogg:

Företagarfrukost i Stockholm

Grace Helbig är en snart 30 årig amerikansk tjej som har jobbat med sitt varumärke och startade 2008 en serie liveanimerade webb-tv-klipp på Youtube-kanalen My Damn Channel. Serien fick snabbt stor spridning. Hennes humorblandning av skämt och allvar samtidigt som hon är skicklig på att integrera musik och animationer i sina videor, gick hem hos många tonårigar i USA. Senare fick hon erbjudande om att starta sin egen Youtube-kanal ”It’s Grace”, som har över två miljoner prenumeranter.

Taylor Oakley är snart 25 årig amerikansk kille och har ungefär samma historia som Grace. Det unika med honom är att han är öppet homosexuell och har gjort sig till en frontperson för den amerikanska gayrörelsen. Taylor Oakley har över fyra miljoner prenumeranter. Taylor var nyligen inbjuden till Vita huset för ett möte med Barack Obama. Obama ville förstå mer om unga amerikaners liv, vilka frågor som engagerar dem.

De traditionella tv-kanalerna har inte längre ensamrätt på att förmedla bilder från omvärlden. Är ni intresserade av omvärlden måste ni söka inte bara titta!

Nu finns LTU etablerat i Älvsbyn

I länet finns det många små- och medelstora företag som har idéer och innovationer där universitetets resurser skulle kunna bidra till en utveckling av verksamheten. Från kommunerna upplever vi att det har varit svårt att hitta rätt bland universitetets cirka 180 professorer. Därför har nu universitetet upprättat en formell kontaktyta i de kommunala näringslivskontoren. Ett avtal finns fastställt som grund för arbetet.

I torsdags monterades den formella skylten upp vid näringslivskontoret i Älvsbyn. Det var Conny Hökfors från dotterbolaget Centek som företrädde universitetet. De ansvarar för kontaktytan inom universitetet. Till sin hjälp hade Conny avdelningschef Kjell Rask.

LTU, Luleå tekniska universitet är mest känd för sina ingenjörsutbildningar med spets inom bergsteknik. De bedriver även forskning och utbildningar inom musik, hälsa, ekonomi, pedagogik och konst. Universitetet är även känd för sin tillämpade forskning, där 60 % är externfinansierad.

Universitetet är en viktig faktor för vår regions tillväxt. Den tidigare lilla högskolan som startade år 1971 med 48 elever och blev universitet år 1997 har vuxit rejält. De har idag en omsättning på 1,5 miljarder kr med sina 19 000 studenter och 1 600 anställda.

Från Älvsbyns kommun har vi sedan tidigare subventionerade bussresor mellan Älvsbyn och universitet. Nu har även kommunens företag en enklare tillgång till rätt kontakt inom universitetet.

Företagare, nu är det upp till er!

Fyrkanten som region

Fyrkanten som begrepp har under åren allt mer ersatts av Luleåregionen. Regionen är intressant därför att det är den största befolkningskoncentrationen norr om Uppsala med sina cirka 150 000 invånare, 170 000 om vi räknar in Kalix.

Vi ser en starkare arbetsmarknad när vi lanserar begreppet Luleåregionen. Med sitt universitet och sin starka tillväxt har Luleå tagit rollen som motor i fyrkanten. Grannkommunerna Piteå, Boden, Kalix och Älvsbyn ses allt mer som en del av regionen. Regionen ger Älvsbyn många fördelar, närheten till Luleå Airport är exempelvis viktig för våra filminspelningar.

Historiskt följde vi älvarna när vi skulle närvara i kyrkan. Den naturliga kommunikationen var via älvsdalarna, många gånger per båt. Vid kyrkan etablerades en handelsstation och befolkningen stannade ofta några dagar i sina kyrkstugor.

Med bilismens framsteg och nya handelscentrum har vi förändrat våra kommunikationer. Idag har vi en ökande kontakt med Luleå både som nöjesstad, handelsstad och som arbetsplats. Luleåregionen ska inte blandas ihop med Luleå kommun, det är skilda varumärken. Vi andra kommuner har också egna varumärken som vi vårdar omsorgsfullt.

I ett cykellopp har vi stjärnan med ledartröjan och sedan vi har hjälpryttarna. De har ett ömsesidigt beroendeförhållande och förstår de sina roller kan laget gå långt. Luleå har idag ledartröjan men de är beroende av sina grannkommuner när det gäller nöjen, sysselsättning och handel.

Så länge Luleå förstår och tar ansvar för sin ledartröja så fortsätter vår region att utvecklas i positiv riktning.
Tillsammans är vi ett starkt lag!

Invigning av ny biltestanläggning i Älvsbyn

Måndag kväll invigde däcktillverkaren Yokohama sin nya anläggning i Nattberg. Det är biltestföretaget Arctic Falls som har skrivit ett långt kontrakt med Yokohama. Vårt kommunalråd Helena Öhlund höll ett mycket fint tal vid invigningen där hon visade förtroende för Arctic Falls ledning.

Länk till 4 minuters film från invigningen; http://www.alvsbyn.se/kommun/dalis2.nsf/vyPublicerade/285CBA56AE8AE0A6C1257C860045FD48?OpenDocument

Företaget har sedan tidigare 4 anläggningar i kommunen, Lillkorsträsk, Plantskolan, Vitberget samt Vidsel. Anläggning i Nattberg blir den 5:e anläggningen och den är anpassad för landbaserade tester av däck. Förra vintern var den egentligen tänkt som extrabana men det blev full beläggning hela säsongen. Yokohama hyr nu hela anläggningen från att tidigare bara varit där som gäst i en vecka.

Arctic Falls är stor inom däcktester, de har cirka 90 % av marknaden för däcktester i Sverige. De skapar årssysselsättning för cirka 30 personer. Dessutom genererar de cirka 8 000 gästnätter per år till kommunen.

Vår region för vintertester av fordon består av Arjeplog, som är störst, därefter är Arvidsjaur och Älvsbyn ungefär lika stora. Totalt genererar de tillsammans cirka 100 000 gästnätter per år.

Globalt väntas bilförsäljningen växa från 83 miljoner sålda bilar för år 2013 till 116 miljoner sålda bilar för år 2020. Den ökningen generar fler tester av däck och bilar. Kyla finns på flera platser i världen men vår regions styrka är kompetens och infrastruktur.

Bakgrund
Global marknadsfördelning av vintertest till fordon/fordonskomponenter:
– Europa 45-55%
– Canada/USA 25-30%
– Japan ca. 10%
– Övriga under 10% ( främst, Kina, Nya Zeeland och Ryssland)

Fördelning i Europa:
– Sverige 60%
– Finland 30%
– Alperna 10 %

Alla uppgifter är från TSS.

Dags att designa Älvsbyn

I veckan startades ett projekt upp i länet och det handlar om utveckling av tätorters centrum. Vi är åtta kommuner som granskas av arkitekter via Luleås tekniska universitet, dessutom granskar vi varandra. Syftet är att stärka kommunens attraktionskraft och öka befolkningen.

Design handlar om en upplevelse av en plats. Genom att stimulera våra sinnen förhöjs upplevelsen. Destinationsdesign handlar också om att lyfta fram en plats historia, kultur och traditioner.

Onsdag eftermiddag och kväll presenterade arkitekterna Olle Lundberg och Mats Öhman grunderna inom design. Det handlar om att identifiera brukarens behov för att sedan söka en lösning på behoven. Dessutom ska färg och form matcha varandra, med platsen historia och själ som grund.

Olle berättade vidare om IKEA:s marknadsundersökning. Den visade att 75 % av deras kunder är kvinnor, männen stod för 25 %. Majoriteten av männen som klev in genom dörrarna till IKEA var dessutom främst där för att bära paket och det var samma resultat över hela världen.

Älvsbyn var först ut i projektet och vi granskades på torsdag förmiddag. Vi presenterade Älvsbyns historia och våra framtida förutsättningar. Därefter genomfördes en rundvandring i centrum av Älvsbyn för att hitta våra styrkor och vår förbättringspotential. Det blev många aha-upplevelser. Resultatet kommer att sammanställas och presenteras vid ett senare tillfälle. Det materialet blir ett beslutstöd för vår utveckling av Älvsbyn.

Mina erfarenheter av design handlar främst om att följa hustrun och välja möbler, färg och tapeter när det ska uppdateras i huset. Det kanske ska nämnas att mina åsikter inte har så stort värde.

Men efter föreläsningarna, onsdag eftermiddag och kväll, ska jag öka mitt inflytande vid familjens framtida inköp av möbler, tapeter och färg. Vem ska då bära paketen?

Facebooketablering i Luleå

Kyligt klimat var det starkaste skälet till att Facebook valde Luleå för sin första etablering utanför USA. I Norrbotten finns lättillgänglig naturlig kyla i luften som behövs för att hålla nere temperaturen i serverhallarna. Basindustrins krav på elförsörjning har under åren skapat ett driftsäkert högspänningsnät som är en stor konkurrensfördel.

Facebooks serverhall i Luleå är cirka 300 gånger 100 meter stor, cirka 30 000 kvadratmeter. Det motsvarar ungefär sex fotbollsplaner.

Torsdag kväll genomförde vi ett seminarium här i Älvsbyn om sociala medier. Där presenterades arbetet med att ta hem en etablering från Facebook i USA. De som ligger bakom etableringen är kommunägda Luleå näringsliv och Luleå Energi. Presentationen genomfördes av Erik Lundström från det nybildade bolaget Node Pole, ett dotterbolag till Luleå Näringsliv.

En sådan etablering kommer inte av sig själv utan den krävde 8 resor till USA och mycket arbete under 2 års tid. Varför satsade inte Luleå kommun sina pengar på skola och åldringsvård istället? Deras motiv var att under byggtiden på 2 år skapade etableringen cirka 750 arbetstillfällen för att senare under drift skapar den cirka 100 arbetstillfällen. Där varje inflyttad person ger en intäkt på cirka 70 000 kr/år till kommunen.

Efteråt var det enkelt att försvara resorna till USA.
Frågan är om det var lika enkelt innan etableringen var klar?

Tree hotell, Björn Helamb och Rickard Öhman är goda inspiratörer

Vid utveckling av besöksnäringen i vår kommun har vi flyttat på resurserna inom turistinformation till förmån för destinationsutveckling och marknadskommunikation, med samma rambudget. En bidragande orsak är den ökade användningen av smartphones som har förändrat människornas beteende. I nuläget köps ex. 94 % av våra resor på nätet.

Utveckling av besöksnäring har en lite annorlunda affärslogik än traditionella producerande företag. Därför har vi i vårt utvecklingsarbete besökt några goda exempel som sticker ut.

När det gäller markandskommunikation har vi besökt och tagit del av Tree hotell i Harads och deras verksamhet. Britta Jonsson-Lindvall tog sig tid och berättade om deras resa. Britta lyser av entusiasm när hon berättar sin historia. Vad vi kan lära av dem är den kostnadseffektiva markandskommunikationen. Det har vi även tillämpad i ex. filmen om Kanisbacken.

När det gäller destinationsutveckling har vi besökt Björn Helamb i Vuoggatjålme. Björn tog sig verkligen tid och berättade hela historien från hans förfärders köp av fastigheten till flygverksamhetens uppbyggnad. Björn håller en behaglig rytm med flera pauser när han på sitt stillsamma sätt förmedlar sin historia. Vad vi kan lära av dem är hur en anläggning byggs affärsmässigt i flera steg. Det har även präglat utvecklingen av Kanis friluftsområde.

När det gäller att bygga ett starkt varumärke så har vi min favorit Rickard Öhman. Han är verkligen professionell helt igenom, hela tiden, fråga bara sambon Elisabeth. Rickard har ett brett spann i sin profil, han klarar det mest från säkerhet till trubadur. De är få personer som förstår hur stor han är utanför Älvsbyn. Mina samtal med Rickard har gett mig många reflektioner. Vad vi kan lära av honom är äktheten i ett transparant varumärke. Det tar vi åt oss när vi odlar Älvsbyns varumärke.

Med det som underlag fortsätter vi vår utveckling av besöksnäringen. I januari besöker vår nya näringslivsutvecklare Sofia Sundh turistföretagarna i kommunen för att ta del av deras synpunkter. Det gäller att ta in perspektiv både inifrån och utifrån i utvecklingsarbetet.

Även om vi har den bästa utvecklingen av kommunerna i Norrbotten så slår vi oss inte till ro!

Företagarfrukost i Stockholm

Fyrkanten är den största befolkningskoncentrationen norr om Uppsala. I veckan har vi, kommunerna i fyrkanten samt Kalix, genomfört en företagarfrukost i Stockholm. Vi har informerat om den ekonomiska tillväxten i Norrbotten. Vi har idag den starkaste BRP, bruttoregionalprodukten, efter Stockholm. Det genererar intäkter till samhället och säkerställer samhällsfunktioner som vård, skola och omsorg.

Syftet med frukosten är att informera utflyttade norrbottningar om vår tillväxt och vårt behov av kompetens. Samtidigt vill vi visa den ekonomiska tillväxt för beslutsfattare och media. Riksmedia blir allt mer centrerad till storstadsregionerna, vilket medför att nyheterna från övriga Sverige får allt mindre genomslag. Vill vi spegla våra nya förutsättningar så måste vi agera i storstadsregionerna.

Regionens tillväxt gör att vi söker kompetens och ökad befolkning till våra investeringar. Samtidigt som vi arbetar med attraktivitet på det lokala planet. Ett samhälle byggs inte bara av ekonomiska investeringar. I vår frukost visar vi både investeringar, attraktiva bostadsområden samt aktiviteter inom ex. kultur. Från Älvsbyn har vi informerat om kommande investeringar i det befintliga näringslivet samt Bolidens planer på en koppargruva i Laver.

Stina Honkamaa Bergfors, tidigare vd på Google, numera vd på United Screens, presenterade trender inom marknadsföring på webben. År 1990 hade 0,6 % av befolkningen i Sverige tillgång till internet. År 2012 har 96 % av befolkningen internet, där smartphones är störst med en andel av 62,9 %.

För målgruppen 16-44 år är Youtube idag en större kanal än de befintliga tv-kanaler. Dessutom visar deras prognoser att år 2017 kommer 70 % av internet att bestå av rörliga bilder. Stina visade som exempel Nellies blogg, en flicka från Västsverige som bedriver en blogg om hästar. Nellies blogg har idag flera besökare än Göteborgsposten. Glöm inte att annonsörer söker marknaden där den finns, avslutar Stina.

De cirka 80 personer som besökte frukosten minglade efter presentationerna. Det fanns många förfrågningar från besökarna.

Stina Honkamaa Bergfors

Företagarfrukost i Stockholm

Jag har inga fördomar

Vid ett tillfälle när barnen var små och följde med på våra utflykter besökte vi några gamla vänner. Det var en familj i förskingringen som vi inte hade besökt på några år.

Nu handlade det om att ta igen de förlorade åren och vi hade en hel helg på oss. Vi karlar kärrade in veden från vedbacken och kvinnorna skötte barnen. Dessutom hade familjen som vi besökte en tillfällig vårdnad om en förståndshandikappad pojke i 13-årsåldern. Pojken ville hjälpa oss karlar med veden. Vi hade fullt upp med att kärra veden som vi senare bar ner i källaren samtidigt som vi pratade om åren som hade gått. Att vi dessutom skulle ha tid med en förståndshandikappad pojke, det fanns inte på kartan. Pojken lommade snällt iväg till kvinnorna som skötte alla barnen och lagade mat, samtidigt.

Det var en fin sommardag och pojken kom till oss igen på eftermiddagen och ville hjälpa till. Vi såg inte någon nytta av pojken och hade inte tid med honom. Gå till kvinnorna var vår förmaning och pojken lommade iväg.

När vi var klar vid kvällskvisten och satte oss ner på bron hade våra samtalsämnen börjat att sina. När nu pojken kom en tredje gång för dagen tog vi oss an honom.

Pojken hade bara en fråga; varför bar ni ner veden till källaren, varför la ni inte ut en planka i trappan och kärrade ner veden till källaren med skottkärran?

På bron i kvällskvisten satt två medelålders män med gapande mun och betraktade solnedgången under tystnad.
Pojken log och lommade tillbaka till kvinnorna.

Klimathall för biltest, är det nödvändigt?

SPGA, biltestföretagens intresseförening, Luleå Tekniska universitet och Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyns kommuner driver ett projekt, en utredning om förutsättningarna för biltester inomhus i en klimathall.

I regionen har vi ett starkt kluster för vintertester inom fordon. Klimatförändringar och utvecklingen av tester inom bilindustrin förändrar förutsättningarna för våra biltestföretag. Där klimathallen är intressant för sin repeterbarhet, främst mot däcktester.

Globalt väntas bilförsäljningen växa från 83 miljoner sålda bilar år 2013 till 116 miljoner sålda bilar år 2020. En ökning med 50 procent de kommande 6 åren.

Förklaringen stavas KINA, sedan år 2009 världen största bilmarknad. År 2000 såldes det 1,8 miljoner bilar i Kina. År 2013 ökade det till 21 miljoner och år 2020 väntas siffran öka till 34,7 miljoner bilar per år.

Kina befinner sig i en tillväxtfas och precis som människor i utveckling, ex. tonåringar, söker de trygghet i starka varumärken. Våra samtal med med de kinesiska ledarna under vårt besök hösten 2013 förstärker den uppfattningen. När vi markandsförde vår region i Kina var det kanske det viktigaste argumentet. (Fundera på det om ni ska investera i fonder i tillväxtländer som Kina.)

Våra konkurrenter och möjligheter finns ibland på andra sidan jordklotet.
Ska vi stärka vår egen kommun blir samverkan i region allt viktigare.

Helikopterperspektivet

Som chef sitter man ofta fast i ekorrhjulet när det operativa äter upp all tid. Efter en period av 5-dagarsveckor i höst ser vi en trötthet i ögonen på de flesta chefer. Det är då vi tappar helikopterperspektivet och kanske inte alltid jobbar med rätt saker.

Som chef har vi tre olika verktygslådor, vi kan jobba med kostnader, intäkter eller effektiviseringar. När tröttheten kommer har vi en förmåga att fastna i kostnadsjakten.

Inom Älvsbyns kommun väljer vi att genomföra en utbildningsdag för kommunens chefer i ämnet näringsliv. Syftet är att skapa förståelse för intäkter och tillväxt.

När andra inlandskommuner har halverat sin befolkning sedan skogsbrukets mekanisering på 70-talet har Älvsbyns kommun bara minskat från 9600 till 8 200 invånare. Orsaken är främst att Älvsbyhus, Polarbröd samt RFN växte fram i skogsbrukets skugga.

Därför väljer vi att visa upp goda förebilder inom företagande. Vi besökte RFN på förmiddagen. Därefter presenterade Älvsbyhus, Polarbröd samt Arctic Falls sina verksamheter och vilken sysselsättning som de duktiga företagsledarna har skapat.

Näring det är ett ämne som behövs för en levande organisms överlevnad och tillväxt. Näringsliv, det är ett sammanfattande ord för olika värdeskapande aktiviteter.

Nästa krönika kommer fredag den 10 januari.
Med de orden önskar jag er en God Jul och ett Gott nytt år!

Vad är näringsliv?

Näring det är ett ämne som behövs för en levande organisms överlevnad och tillväxt. Näringsliv, det är ett sammanfattande ord för olika värdeskapande aktiviteter.

Vad är egentligen värdeskapande?
Egenvärdesteorin framhåller att en vara eller tjänst har ett inneboende värde. De flesta sådana teorier utgår från att en varas tillverkningsprocess är ett mått på dess egenvärde.

Den subjektiva värdeteorin hävdar istället att varor och tjänster inte har något egenvärde; de får istället ett värde genom att individer åtrår dem. Eftersom individer har olika smak, existerar enligt denna uppfattning inget korrekt eller objektivt värde. Det är tillgång och efterfrågan som avgör värdet.

Oberoende av vilken teori som vår ideologi tolkar som korrekt så behövs ett näringsliv i form av företag för att en kommun eller region ska kunna växa. I Älvsbyn har vi i nuläget 796 aktiva företag. År 2008 fanns det 708 företag, vilket ger en ökning med totalt 88 företag.

Det startas cirka 50 företag per år, de flesta går genom entreprenörcentra vid Kyrkmalmen, ett projekt som bedrivs på uppdrag av kommunen.

I tisdags var vi i Jokkmokk och gjorde klart med ett nytt projekt för nystart av företag som vi ska bedriva tillsammans med Jokkmokks kommun. Vi går i dagarna ut med en upphandling av konsulttjänster för vårt nya koncept.

Med rätt stöd i form av bollplank till nya företag så säkerställer vi förutsättningarna för näringslivets tillväxt i Älvsbyn, oberoende av vad ordet egentligen betyder.

Älvsbyn vinnare i mineraljakten

Årets största fyndighet fanns i Älvsbyns kommun samtidigt som pristagaren har sina rötter i Älvsbyns kommun. För mig blev det en trevlig onsdag eftermiddag när SGU genomförde prisutdelningen för 2013 års mineraljakt på Polar Hotell i Älvsbyn.

Mineraljakten är en landsomfattande tävling som söker den största mineralfyndigheten i Sverige det gångna året. Juryn består av SGU, Sveriges geologiska undersökningar och gruvföretag, ex. LKAB och Boliden. Älvsbyn valdes som ort för prisutdelningen tack vare intresset för Lavergruvan.

Före prisutdelningen informerade Benny Mattson från Boliden om Laverfyndigheten. Boliden arbetar i dag med att utöka mineraltillgångarna genom att fyndigheten förlängs  i längdriktningen samt på djupet. Samtidigt som ett stort arbete läggs på miljöfrågorna. Det ser onekligen positivt ut!

Leif Bildström från SGU informerade om Europas strategi vad gäller mineraler. Europa använder idag 20-25 % av världens mineraler men producerar bara 3-5 % av dessa.

Sedan presenterades vinnaren i mineraljakten, en fyndighet som finns i skogarna utanför Sörstrand i riktning mot Laver. Motivering; ett nyfynd i södra Norrbotten av en ny typ av koppar-guld-molybden- mineralisering. Denna typ av mineralisering har ofta en stor utbredning.

Vinnaren, en glad Janne Fjellström, fick motta 100 000 kr från Norrlandsfondens Britt Perdal. Janne är en kreativ själ som tidigare har grundat varumärket och klädföretaget North Bend. Varför är dessa talanger så mångsidiga?

En mycket intressant kopparfyndighet i anslutning till Laver. 

Britt Perdal Norrlandsfonden delar ut priset till Janne Fjellström.

Vikten av omvärldsbilder

I oktober månad var vi från länet med en handelsdelegation till Kina, närmare bestämt Lanzhou i provinsen Gansu. Resan arrangerades av företaget Invest in Norrbotten.

Gansu-provinsen påminner mycket om Norra Sverige med sina naturresurser som metaller, vind och jordbruksprodukter, vilket också bygger basen i deras handel. Provinsen har en lång handelstradition genom att vara ett nav i den gamla Sidenvägen. Tillverkande industri, turism, infrastruktur, miljö och kunskapsutveckling är högprioriterande områden för Gansu så väl som för oss i Norrbotten.

Investeringar i Norrbotten AB (med arbetsnamn Invest in Norrbotten) är ett bolag som ägs av Norrbottens läns landsting och kommuner i Norrbotten. Bolagets uppdrag är att tillsammans med kommunernas näringslivsenheter identifiera Norrbottens unika affärsmöjligheter, paketera dem och på ett proaktivt sätt sälja in dessa till internationella investerare. Jörgen Eriksson är vd för bolaget.

Vi har haft ett uppföljningsmöte i Luleå. Samtidigt var den Kinesiska ambassaden från Stockholm på besök. Vår resa utmynnade i fem planerade handelsdelegationer från Gansu som kommer att besöka oss i Norrbotten. De planerade handelsdelegationerna finns inom, forskning och utveckling, stadsomvandling, gruvor, datalagring samt vindkraft och biltest.

Det blir en spännande vår där vi fördelar besöken till olika delar av Norrbotten. För oss är det viktigt att det utmynnar i affärer. Nu tar vi ett initiativ och arbetar proaktivt med bolaget. Då vill vi också se ett resultat, bara så du vet Jörgen!

Foto Petronella Modin

Vikten av varumärke

Tidigare var berättelsen och bilderna den information som fanns tillgänglig. I och med tryckkonsten som först kom på tyg och sedan på papper förändrades vår möjlighet till kommunikation.

När vi sedan kunde förmedla oss genom ljud och bild förändrades ytterligare våra metoder för kommunikation. Telefon, radio och tv ökade snabbheten inom kommunikation. Och vi anpassade oss till den nya tekniken. Nyheter blev en färskvara.

När sedan internet kom med sina sociala medier förändrades landskapet ytterligare. Antalet kommunikationskanaler ökade markant. Tidigare hade företagen i det närmaste ensamrätt på informationen till de anställda och dagstidningarna hade i det närmaste ensamrätt på kommunikationen av lokala nyheter.

Vad innebär det att odla sitt varumärke? Det handlar om hur man väljer att uppträda såväl internt som externt, från personliga möten till masskommunikation.

Starka varumärken som Luleå Hockey betonar ofta vikten av att låsa dörren till omklädningsrummet när de grälar. När de enas låser de upp dörren och går de ut med ett gemensamt budskap.

De flesta kommunerna har tagit fram en varumärkesplattform med en kommunikationsstrategi. Vägvalet för Älvsbyns kommun var att ta fram ett varumärke för den geografiska platsen inte den kommunala organisationen. Därför arbetade vi tillsammans med Företagarna, Köpmannaföreningen, LRF, fritidsföreningar, ungdomar och politiker när vi tog fram vårt varumärke.

Korsträsk, Sveriges framtida huvudstad?

Förutsättningarna finns med förorter som Korsträskbyn, Lillkorsträsk och Lillträsk. Vi kanske behöver några hundra år på oss, den tid som det tog att marknadsföra Stockholm som huvudstad.

Nu funderar ni säker hur står till med författarens förstånd, men så allvarligt är det inte. Det handlar främst om att visa vilka bilder som vi delger våra barn vid middagsbordet. Vilka möjligheter som vi visar dem.

Birka var under vikingatiden en viktig handelsplats i svearnas rike och de kan göra anspråk på att ha varit Sveriges första stad. I dag har Korsträsk fler invånare.

Sigtuna var ett viktigt centrum efter Birka, därefter tog Stockholm över. Stockholm hade vid grundandet kring 1250-talet cirka 100 invånare och omkring år 1290 hade staden vuxit till 3 000 invånare. I dag har Älvsbyn fler invånare.

När Stockholm genom Riksrådets privilegiebrev 1436 fick stadsprivilegier, vilket brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstad, hade staden mellan 5 000 till 6 000 invånare. Vid medeltidens slut (omkring 1400- till 1500-talen) hade ”Staden mellan broarna” en befolkning på mellan 6 000 till 7 000 individer. Det innebär att Stockholm utan tvivel var Sveriges största stad.

Stockholm blev även utskeppningshamn för järnmalm till de tyska Hansestäderna, vilket betydde att många köpmän kom till staden. Stockholm blev på så sätt en betydande handelsstad och kungamakten bodde oftast här under 1400-talet och 1500-talet, men de flyttade ofta runt till olika orter för att bevaka landet.

Man kan inte på allvar tala om Stockholm som huvudstad förrän på 1600-talet då framväxande myndigheter och institutioner placerades i Stockholm. Det var viktigt för kungamakten att kontrollera Stockholm, både militärt och ekonomiskt.

Vad vi kan lära av handelsmännen i Stockholm och deras tilltro och marknadsföring av Stockholm som huvudstad? Historiskt kan vi lära av hur handelsmännen i Älvsbyn placerade kyrkan i Älvsbyn istället för Korsträskbyn.

Korsträsk har potential för tillväxt, kanske inte de rätta förutsättningarna för att bli huvudstad de närmaste åren. Som Korsträskbo är jag är inte bitter över kyrkans placering, för frågan är om inte Älvsbyn har ännu större förutsättningar att växa.

Det räcker inte med förutsättningar, det behövs även tilltro och kommunikation.
Vilka bilder delger ni era barn när vi bygger vårt kungarike?

Vy över Korsträsk

Foto Mattias Hamsch

Bloggen är flyttad

Bloggen finns nu på : http://www.alvsbyn.se/naringslivsbloggen