Investeringar till Norrbotten

Vi kommuner är för små för att ragga utländska etableringar till Norrbotten, därför har vi gått ihop och samarbetar i frågan. Bolaget som vi har startat heter Invest in Norrbotten, det ägs av Landstinget samt flertalet av kommunerna i Norrbotten, inkl. Älvsbyn. Några kommuner har även ett samarbetsaval med bolaget utan att vara ägare.

Sverige är ett förhållandevis litet land med en högteknologisk industri och stora råvarutillgångar. År 2012 uppgick vår export till 1 736 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 50 procent av BNP. Våra viktigaste exportländer är i nämnd ordning Tyskland, Norge, Kina och USA. Ända sedan 1980-talet har Sverige haft överskott i utrikeshandeln. Det betyder att vi har exporterat mer än vi har importerat. År 2012 uppgick överskottet till 220 miljarder kronor.

Vem bryr sig om BNP? När BNP stiger med 1 % ger det cirka 17 miljarder till statskassan, enligt Per Nuder. Det betalar en del av vår välfärd, dvs. vård, skola och omsorg.

I vårt bolag har vi fokuserat på att ragga investeringar från främst England, Norge och Kina. I förra veckan möttes vi i Luleå för att besluta om att även jobba med Tyskland, då det är en viktig exportmarknad för oss. I respektive land har vi agenter som företräder vårt bolag. I bolaget har vi beslutat om fokusområden; gruvor, datacenter, energi, tester i kallt klimat samt stadsomvandling.

Varför satsar vi då på internationella investeringar? Våra argument är främst:
– Internationella investeringar driver tillväxten snabbare än exporten.
– 45 % av Sveriges export kommer från företag med utländskt ägande.

Avfolkningsbygd

I nuläget är det främst städer med en befolkning över 100 000 som växer. Samtidigt som delar av Sverige avfolkas. Betraktar vi avfolkning i ett historiskt perspektiv hittar vi en av Sveriges största avfolkningsbygder i Stockholms innerstad.

År 1945 fanns det 460 000 invånare i Stockholms innerstad. Det tragiska var att den yngre generationen flyttade ut och kvar fanns det år 1980 bara 220 000 invånare, varav 30 % pensionärer. Sedan början på 1990-talet har en viss återhämtning skett för krisorten Stockholms innerstad. Invånartalet steg år 1998 till 270 000 invånare och år 2011 har de nått 320 000 invånare.

Urbaniseringsvågen handlar egentligen inte om städerna som växer, det är arbetsmarknadsregionerna som växer, städer med kranskommuner. De största regionerna i Sverige är Stockholm med 2 miljoner invånare, Göteborg med 1 miljon invånare samt Malmö med 1 miljon invånare. Samtidigt som den yngre generationen dras till storstadsregionerna. Vid valet 2014 finns över 50 % av väljarna där.

Den brittiska tankesmedjan Experian har publicerat en undersökning över den brittiska befolkningen, som pekar på att stora förändringar skett det senaste decenniet. Undersökningen visar på 2 starka trender med Rurban migration, Satellite settlers. Med stor sannolikhet möter vi liknande grupper här i Sverige

Rurban migration
Det handlar om de nästan en miljon britter som bosatt sig i trivsamma, mindre orter på bekvämt pendlingsavstånd, max 1 timme från storstäderna.

Satellite settlers
Det är personer i 45 till 65 årsåldern som tagit steget ännu längre ut och skaffat hus i orter med hög livskvalitet och bra infrastruktur, men med storstäder ändå inom 2 timmars räckhåll.

Samma tendenser ser vi även i Sverige, även om de inte är lika tydligt uttalade. Trenderna pekar det på ett allt med mer polariserat samhälle. Att flytta till ”tätortsnära glesbygd” lockar många och arbetsmarknadsregionerna kring storstäderna vidgas successivt. Vilket i sin tur förutsätter en effektiv kollektivtrafik.

För att stärka Älvsbyns attraktivitet är det viktigt att vår arbetsmarknadsregion växer från sina nuvarande 150 00 invånare.

Attraktivitet

Det finns olika sidor av begreppet attraktivitet, det handlar om inre och yttre attraktivitet för en plats men även om regionens attraktivitet.

Vår syn på kommunen, det är den inre attraktiviteten. Det är vår egen bild av kommunen, vårt värdskap och vår roll som ambassadörer. Det är även vår attraktivitet inom kompetens. Nästa del är hur vi kommunicerar vår syn. Starka varumärken diskuterar och grälar med stängd dörr för att sedan enas om ett beslut som de kommunicerar. Konsensus betyder inte att vi alla tycker lika utan det handlar om att enas om ett beslut. Se gärna på Luleå Hockeys kommunikation om byte av tränare. Bägge parter ger samma bild av ett gott samarbete när de avslutar sin anställning. Även om vi utomstående anar olika syn på tillvaron.

Den yttre attraktiviteten är främst bra boendemiljö, kommunikationer, infrastruktur samt ett utbud av fritidsaktiviteter och nöjen. Internet i all ära men det är viktigt med personliga mötesplatser i centralorten och även i byarna. Kommunen arbetar med en ny översiktsplan för centrum där ett designperspektiv kommer in via ett projekt. Det pågår även utveckling i byarna via två olika landsbygdsprojekt.

När det gäller regionens attraktivitet så finns det två definitioner av en region. Dels finns det en regionsindelning som staten har gjort med län, landsting och kommuner. Det finns även en funktionell arbetsmarknadsregion. Där finns Luleåregionen som en av 72 definierade regioner i Sverige. Luleåregionen med sina 170 000 invånare består av Piteå, Luleå, Boden, Kalix samt Älvsbyn. För Älvsbyn är arbetsmarknadsregionen viktig då vi har cirka 950 personer som pendlar till en annan kommun för jobb. Vår inpendling är cirka 450 personer.

Attraktivitet för mig som Korsträskbo är svanarna som kom förra helgen och rådjuren som har kommit in allt mer i samhället de senaste åren.

Lägesrapport från resecentrum

I samarbete med Länstrafiken, Trafikverket och Nilssons bygg har vi tagit fram ett förslag till nytt resecentrum vid järnvägsstationen. Där Nilssons Bygg är ägare till den befintliga stationsbyggnaden. Det handlar om en samordning av väntrummen för tågtrafiken och busstrafiken samt en tillbyggnad av bussgodset.

Väntrummet för järnvägstrafiken ansvarar Svenska reseterminaler för, det är statligt och företräds av Trafikverket. Väntrummet för busstrafiken ansvarar kommunen för i samverkan med Länstrafiken. I vintras var en privat resenär missnöjd med öppettiderna vid järnvägens väntrum och pekade felaktigt ut kommunen som ansvarig, vilket länets media köpte. Det är inte så lätt att skilja på våra ansvarsområden.

När vi var överens om hur vi ville forma resecentrum tog vi hjälp av en arkitekt för utformning och design. Förändringen blev så omfattande att de behövdes en ny detaljplan för området. Det arbetet har genomförts under det gångna året och är nu i ett slutskede. På kommunfullmäktige i juni planeras ett beslut i frågan.

I förra veckan genomförde parterna ett möte med Länsstyrelsen om möjligheterna med investeringsstöd. Ett samarbetsavtal har också upparbetats under den gångna vintern. Det har varit konstruktiva projektmöten som fört processen framåt. Den kommande månaden väntar ett nytt projektmöte med alla parter här i Älvsbyn. Rent juridiskt handlar det om att Länstrafiken, Svenska reseterminaler och kommunen vill hyra av fastighetsägaren och byggherren Nilssons bygg.

Tillsammans ställer vi om för ett attraktivt och hållbart samhälle.