Företagarfrukost i Stockholm

Sitter hemma i Korsträsk och blickar ut över sjön och bergen bakom Lillträsk. Funderar på hur många människor i världen som vet hur vi har det i vår by? Vi Korsträskbor och våra bekanta borde känna till förutsättningarna, lägger vi till alla våra släktingar kommer vi upp i en ansenlig summa människor. Problemet är att världen slutar inte vid bergen bakom Lillträsk. Det finns en massa människor som inte vet hur vi har det, närmare bestämt 7 miljarder.

Norrbotten har för första gången i historien klivit fram som den region i Sverige som har den högsta ekonomiska tillväxten. Dessutom planeras investeringar på 200 miljarder de närmaste 10 åren. Funderar på hur många av våra 9 miljoner invånare i Sverige som känner till det.

Riksmedia har övergivit Norrbotten och speglar främst Stockholmsperspektivet. Ska vi jobba med tillväxt är det viktigt att informera om utvecklingen i länet. Luleå, Piteå, Boden, Kalix och Älvsbyns kommuner är den största befolkningskoncentrationen norr om Uppsala. De var vi tillsammans som arrangerade frukosten. Vi ser vikten av att ta ett initiativ för att kommunicera vad som sker i Norrbotten och i fyrkanten.

Den 11 juni genomförde vi vår företagarfrukost i Ingenjörsvetenskapsakademins konferenscenter i Östermalm, Stockholm. Det kom cirka 70 personer och lyssnade på vår berättelse, dessutom informerade Niklas Nordström från Prime och Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv om utveckling av regioner. Vår målgrupp var norrbottningar i exil. Vårt syfte var att väcka ett intresse för att flytta till fyrkanten. Det som förvånade oss var att det kom flera nyfikna Stockholmare som ville lyssna. De flesta i publiken var inte uppdaterade om de senaste årens utveckling i Norrbotten.

Det som driver utvecklingen av gruvetableringar i Norrbotten är främst urbaniseringen i Asien och dess konsumtion. I Stockholm fattas det dessutom många politiska beslut som påverkar oss.

Det finns trots allt en värld bortom bergen i Lillträsk som påverkar oss och den kan vi påverka. 

Med de orden önskar jag er en trevlig sommar. Jag återkommer i augusti igen.

Klimatförändringar skapar förutsättningar för Nordostpassagen

Europa handlar produkter från Kina för en miljard euro per dag. I nuläge transporteras de mesta med båt via Suezkanalen vilket idag tar omkring 45 dagar.

Drygt 130 år efter att Adolf Erik Nordenskiöld seglade genom Nordostpassagen är den nordliga sjövägen mellan Europa och Asien på väg att bli en kommersiell fartygsrutt. En starkt bidragande orsak är den smältande isen. Sedan satellitmätningarna började på 1970-talet har istäcket krympt med 40 procent. Under bara de senaste sju eller åtta åren har ett område motsvarande Sveriges yta fyra gånger försvunnit. Det är förändringar som har ändrat förutsättningarna för godstransporter längs den sibiriska kusten.

2010 var det fyra fartyg som gick igenom hela Nordostpassagen. 2011 hade antalet ökat till 34 och 2012 har 46 fartyg passerat. Det är främst under tiden juni till oktober.

En snabb blick på grafiken i bilden räcker för att man ska förstå intresset för rutten. Den som väljer att transportera sitt gods från norra Europa till Asien genom Nordostpassagen kan under gynnsamma förhållanden räkna med såväl väsentligt mindre bränsleförbrukning som cirka 20 dagar kortare restid jämfört med den traditionella vägen via Suezkanalen. Dessutom behöver man inte konfronteras med Adenvikens pirater utanför Somalias kust.

De aktuella hamnarna i Europa är främst Narvik och Kirkenes. Transporter av råvaror genom Sverige sker i nuläget främst i sydlig riktning och konsumtionsvaror sker främst i nordlig riktning. Hur påverkar Nordostpassagen framtidens flöde av gods genom Sverige?

En strategisk fråga för logistikbolag och godsterminaler.

Källa: NDPL

Nordostpassagen