Vindkraften i Markbygden

I tisdags arrangerade Företagarna en företagarresa till Markbygdens vindkraftspark. Vi startade med lunch och information i gamla skolan i Koler som numera heter vindens hus.

Jonas Lundmark från Vindkraftscentrum informerade om vindkraftsutbyggnaden. För några år sedan byggdes det 12 vindkraftverk i Markbygden. I år är det dags för 36 nya vindkraftverk.  Jonas informerade om byggplanerna men även om samhällsnyttan med utbyggnaden.  De 12 befintliga vindkraftverken har en kapacitet att leverera hushållsström till cirka 10 000 villor.

20% av årets byggnationer inom vindkraft i Sverige sker i Norrbotten och i Västerbotten. Orsaken är främst att det finns vindkraftverk som är anpassade för placering i skogsterräng. Tidigare fanns det bara vindkraftverk för öppna landskap. Fördelen med norra Sverige är att det finns stora markområden med få ägare och förhållandevis få grannar. Nackdelen med norra Sverige är långa transporter till marknaden med spänningsförluster som följd. 

Älvsbyn är intressant för entreprenörerna som bygger vindkraftverken. Från Koler är det 60 km till Piteå men till Älvsbyn är det bara 42 km. Vid bygget av de tidigare vindkraftverken bodde och handlade flera entreprenörer i Älvsbyn. Dessutom finns behovet av service och tjänster från företag i närområdet, läs Älvsbyn.

När alla byggnadsarbetarna kommer till Koler i sommar är det viktigt att de tas emot och får information om möjligheterna i Älvsbyn. Birgit Nilsson, projektledare i vårt centrumutvecklingsprojekt är inkopplad i ärendet. Är det någon som kan framhålla fördelarna med Älvsbyn så är det Birgit, hoppas bara att hon inte i farten säljer sin själ till Piteå kommun.

Älvsbyföretagare på studiebesök i Markbygden

Möten med Boliden

Under tisdagen genomförde Boliden ett möte med inbjudna myndigheter. De informerade om miljökonsekvenser vid olika modeller för gruvproduktion. Boliden redogjorde även för samordningen med andra intressenter, exempelvis rennäringen och flyg.

På kvällen informerades allmänheten om Bolidens planer på en koppargruva. Bakgrunden är den starka tillväxten främst i Asien som skapar ett behov av metaller. De flesta metaller återvinns men i en stark tillväxt hinner inte återvinningen med, det blir några års fördröjning innan metaller återvinns. Därav behovet av nya gruvor.   
 
Boliden har nu startat upp idestudien som skall vara klar den 15 november. Det är första av totalt 3 steg för att ta fram beslutstöd för bygget av en gruva. Det är en övergripande studie med olika alternativ för placering av sandbäddsmagasin, gråbergstipp samt lokaler.  Dessutom innefattar den en miljökonsekvensbeskrivning som är en del av bearbetningskoncessionen. En ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten beräknas till den 15 december.

De andra 2 stegen är förstudie och förprojektering. Det 3 stegen beräknas omfatta 3-4 år, men Boliden betonar att miljöfrågorna måste få ta den tid som behövs. Det är viktigt att alla har möjlighet att lämna sina synpunkter i planeringsfasen.

Boliden gör även en miljökonsekvensanalys men det är Mark- och miljödomstolen som fattar beslut om tillstånd för brytning.

Kostnaden för projektering av en gruva är normalt cirka 10 procent av den totala investeringen. Aitikkonceptet som planeras i Laver, Älvsbyn innebär en total investering på 10-12 miljarder.

I sommar kommer arbete igång med vägförbättringar i området. Därefter blir det provbrytning i augusti och anrikning i september.

Kommunen har en fortlöpande dialog med Bolidens företrädare, främst inom gruvetableringen i Älvsbyn. Ishockey är en fråga som har kommit upp allt mer under våren.
Det är främst Bolidens företrädare som tar upp ämnet.

Nytt resecentrum i Älvsbyn

Tågtrafiken har varit av historisk betydelse för Älvsbyns utveckling. När hållbarhetsfrågorna kommer allt mer i fokus blir tågtrafiken viktig för Älvsbyns framtid. Orsaken är att koldioxidutsläppen och ”Peak Oil” får allt större betydelse i kommunernas och företagens strategiarbete. Älvsbyn som kommun är dessutom mycket beroende av kommunikationer, både inom gods och inom persontrafik.
 
Flytten av busstation till järnvägsstationen är en viljeinriktning i den politiskt beslutade översiktsplanen. Arbetet med ett nytt resecentrum pågår för fullt med intressenterna Trafikverket, Länstrafiken, Älvsbyns kommun och Nilssons bygg, som är ägare av den befintliga järnvägsstationen. Med tanke på förändringarna genomförs ett arbete med en ny detaljplan för området. I skiftet maj/juni sker samråd med berörda intressenter, därefter hålls ett öppet informationsmöte för allmänheten. 

Tanken var från början att bygga busstationen med bussgods på andra sidan gatan, mitt emot den befintliga järnvägsstationen. Det finns synergier med att samordna väntrummen för busstrafiken och tågtrafiken, därför planeras en utbyggnad av den befintliga järnvägsstationen.

Betraktar vi omvärlden så finns det olika system för persontransporter. Statsdelen Soweto i Johannesburg, Sydafrika har ett system med små bussar som ersätter både taxi och stora bussar. De små bussarna kör runt, kanske inte alltid efter tidtabell och fasta rutter. Låt oss kalla det för behovsstyrt, de plockar upp människor efter tecken som visar vart de vill åka. Återvinningen vid de små busstationerna har inte riktigt europeisk standard.  

Busstation i Soweto Johannesburg

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som gör mödan värd.

Karin Boye
 

Återvinningen och dess status

Återvinningen klarar inte av att tillgodose behovet av mineraler i världen. Därför måste det öppnas nya gruvor. I nuläget är återvinningen cirka 40 % av konsumtionen. För 10 år sedan återvanns 60 % av konsumtionen. Vi har inte blivit sämre på att återvinna utan konsumtionen av råvaror har stigit markant, se bild. Det tar exempelvis cirka 25 år innan våra bilar återvinns. 

Ska vi betrakta hållbarheten som en livscykel behöver vi öka statusen för återvinningen. Det handlar även om att tona ner glorian för konsumtion.

Mina tankar går till livscykeln inom matfrågan och dess faser.

Anskaffning
Det handlar om inköp med urval av råvaror. Där har vi fokus på råvarornas ursprung och kvalité. Boken ”Äkta vara – guide till oförfalskad mat” beskriver situationen bra. Vi har handlat lokalproducerat i många år. Vi köper öppna landskap där mejerivarorna är en biprodukt. En annan aspekt är transporterna, förbrukningen av fossila bränslen.
Inom anskaffningsprocessen har de flesta familjer ett delat ansvar.

Tillagning och konsumtion
Matlagningen, att komponera rätten, tillaga den och konsumera den, det är den kreativa fasen som får mycket utrymme i matprogram på tv.
Inom matlagningen har de flesta familjer ett större ansvar för den ena parten.

Återvinning
Återvinningen har två faser i familjeperspektivet.
Först ska vi paketera återvinningen i olika förpackningar.
Därefter ska den bäras ut/transporteras till behållare inför vidare transport.
Inom återvinningen har de flesta familjer en person som tar ett större ansvar.

Den personen får inte så mycket strålkastarljus vid middagsbjudningar.
Ska vi stärka statusen för återvinning måste rollen få mera utrymme i alla dessa matprogram.

Peak oil

I måndags genomförde Älvsbyns kommun en seminariedag som en del i sitt visionsarbete.

Lars Wilderäng avslutade dagen med sin syn på samhällets oljeberoende. Peak oil visar på världens totala oljeproduktion. Där Lars visar på en vikande trend, trots utvinningen av skifferolja. Refererar till Lars blogg;  http://cornucopia.cornubot.se/2011/11/peak-oil-exports-fortfarande-2005.html

Problemet är främst att vi i västvärlden trodde att vi hade ensamrätt på oljan. Utvecklingen i Asien, läs Kina och Indien, medför ökad konsumtion av en begränsad råvara. Refererar till Lars blogg;  http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/aleklett-forklarar-dieselransoneringen.html

I början av 1970-talet kom 95 % av råoljan till Sverige från OPEC-länderna. I nuläget är det främst Ryssland, Danmark och Norge som försörjer Sverige med råolja. De länder som konsumerar mest olja är USA som med sina 4 % av världens befolkning förbrukar 20,5 % av världens konsumtion. På andra plats kommer Kina med 10,5 % av världens konsumtion. Därefter kommer Japan med 4,8 % och Indien med 3,4 %.

I sin presentation visar Lars på ett scenario för oljesamhällets slut i Sverige. Scenariot visar på att oljeransonering kommer år 2017-2022 och oljan ”sinar” ca år 2030 i Sverige. Den som betalar bäst kommer att få tillgång till oljan i en vikande marknad.

Älvsbyn är väl rustad för framtiden med sin järnväg och godsterminal avslutar Lars.

Seminariedagen är ett viktigt beslutstöd i kommunens arbete för vision 2030. Samtidigt testar kommunen elbil i sin bilpool under några månader.

Det vore kanske skönt om vi kunde stoppa huvudet i sanden som strutsen och hoppas att det ordnar sig. Frågan är om vi kan det?
Här handlar det om att identifiera förutsättningarna och söka möjligheterna.

Peak Oil