Styrelsens verktyg

Styrelsen har generellt 3 verktygslådor. Som styrelse ska man inte gräva i verktygslådorna, det sköter den operativa ledningen. Som styrelseledamot handlar det främst om att förstå vilka verktygslådor som finns tillgängliga. Med den kunskapen skapas förutsättningar för att utveckla verksamheten.

Den första verktygslådan är kostnader
Här handlar det om att anpassa kostnaderna efter förutsättningarna. En evig prioritering utifrån verksamhetens mål. En kompetens som tränas med erfarenhet från veckopeng till hushållskassan. Kanske den enklaste verktygslådan.

Den andra verktygslådan är intäkter
De flesta företagare förstår balansen mellan intäkter och kostnader. Företagsledarens engagemang för att säkra intäkter tar betydligt mer tid än översynen av kostnader. Många ledare har erfarenhet från förhandling om lön eller nya jobb. Att förhandla om offerter är betydligt enklare än att öka kundbasen med nya kunder. Att säkra intäkter kräver mera engagemang, energi och social kompetens än kostnadsjakt.

Den tredje verktygslådan är effektivisering
Hur mycket resurser förbrukar vi i vår verksamhet? I vilken takt utvecklar vi verksamheten är också en intressant fråga. Ännu viktigare fråga är vår effektivisering i förhållande till våra konkurrenter. För många människor är effektivisering ett fult ord, utom när de kritiserar vårdköerna. Effektivisering handlar inte om gamla tidsstudier utan det handlar om att jobba smart. Att jobba med rätt saker, inte att jobba med saker rätt. De flesta verktygen i verktygslådan har fokus på att fånga upp individens och arbetslagets inbyggda förmåga att själv utveckla sina ansvarsområden. Det komplexa är inte vad vi ska utveckla, sakfrågan, utan det svåra är processen, hur vi motiverar människorna.

Att jobba med verktyg är inte så svårt men för en styrelse är det viktigare att välja rätt verktygslåda!

Varje dag flyttar en person till Älvsbyn

Det första halvåret 2013 valde 170 personer att flytta till Älvsbyns kommun. Samtidigt flyttade 156 personer ut från kommunen.

Efter flera år av minskad befolkning i Älvsbyns kommun ser vi nu ett trendbrott. Befolkningen minskar men för första gången ser vi ett flyttningsöverskott. Vi har ett flyttningsöverskott på 14 personer samt ett födelseunderskott 21 personer för det första halvåret 2013. Totalt har vi minskat med 7 personer under perioden.

Befolkningen är kommunens underlag för intäkter från staten, det handlar om cirka 70 000 kr per person och år. Med befolkning definierar vi folkbokförda inom kommunen. Migrationsverkets flyktingar har inte personnummer och registreras därför inte i vår befolkningsstatistik. Väljer de att stanna i Älvsbyn när det får uppehållstillstånd registreras de som invånare.

Låt oss flytta vårt fokus till fåglarna, närmare bestämt flyttfåglarna. Varje sensommar har vi, från altanen i Korsträsk, möjligheten att se svalorna samla upp inför sin flytt. Några kvällar i följd flyger de i stora cirklar och kvittrar frenetiskt. De blir fler och fler för varje kväll och sen är de borta. Fenomenet uppmärksammans inte så ofta.

På vårarna, strax efter påsk, kommer svanarna ivrigt trumpetande och landar vid Korsträskets utlopp. För om åren var det ett par men de senaste åren har det ökat till tre par. De första svanarna för året ger alltid det starkaste intrycket. Ett vanligt samtalsämne i en liten by.

Människor och fåglar har alltid flyttat av olika anledningar. 
När det gäller fåglar fokuserar vi på de som flyttar in men när det gäller människor fokuserar vi på de som flyttar ut.
 

Fakta

Till Älvsbyns kommun flyttade det in 170 personer varav:
-72 från länet
-51 från övriga Sverige
-47 från utlandet

Utflyttningen från kommunen var 156 personer varav:
-73 till länet
-79 till övriga Sverige
-4 till utlandet

Födelseöverskott:
– 23 personer födda
– 44 personer avlidna

Allt för det första halvåret 2013.
Fakta SCB

Norden är nästa globala hotspot

Laurence C Smith, professor vid UCLA, en av världens mest respekterade forskare inom geografi och klimatforskning föreläste vid Luleå Universitet tidigare i veckan. Laurence beskriver hur världen kan se ut år 2050 om nuvarande globala megatrender fortsätter. 1. Befolkningsökning och migration. 2. Ökat behov av naturresurser. 3 global ekonomisk tillväxt. 4. Klimatförändringen

Befolkningsökning och migration
År 2050 är vi cirka 8-10 miljarder invånare på jordklotet. Människornas livslängd blir allt längre samtidigt som urbaniseringen ökar i hela världen. Den förväntade befolkningsökningen fram till år 2050 förutspås vara störst i Norden och i Canada.

Ökat behov av naturresurser
Fler människor och urbanisering medför allt högre konsumtion och krav på energi och mineraler.

Global ekonomisk tillväxt
Det finns stora tillgångar av mineraler och olja i nordliga delarna av Europa, Ryssland och Canada. Oljan i norra ishavet blir allt mer intressant för de ledande oljenationerna. Dessutom har norden de bästa förutsättningarna för världshandel med sin politiska stabilitet.

Klimatförändringen
Klimatförändringen medför ökad medeltemp på jordklotet. Områden med brist på vatten ökar runt ekvatorn. Översvämningar kommer att öka både från storm och när isarna i ishavet tinar. Nordostpassagen är öppen allt längre tid under sommaren. Fler och fler fartyg tar den rutten istället för Suezkanalen, vilket sparar 3 veckor i restid mellan Asien och norra Europa.

Vinnare blir de nordliga länderna, Norden, Grönland, Canada och USA förutspår Laurence. Tidigare var syd stark pga. klimatet, sedan öst pga. av billig arbetskraft. Nu tyder allt mer på att norr blir framtidens vinnare med ökad befolkning och ekonomisk tillväxt.

Vi kommer att märka av det redan inom en 10-årsperiod förutspår Laurence.

Presentation2

ICA tar första spadtaget

Igår torsdag togs det första spadtaget för ICA:s nya investering på Lekentomten i Älvsbyn. Det handlar om en byggyta av 1700 m ², samt parkering för 100 bilar. En investering på cirka 50 miljoner. ICA:s etableringschef Per Alvin samt fastighetschef Mats Engström kom redan på onsdag inför spadtaget. Vi hade möjligheten att visa dem Storforsen på kvällen, något som vi diskuterat vid tidigare besök.

Av Lekentomtens totalt 16 000 m² har ICA köpt 7 000 m². Kvar finns 9 000 m² för att bygga flerbostadshus. Där ser vi synergier om vi kan få Landstinget att flytta vårdcentralen till dito. Det skulle stärka attraktionskraften när vi söker en fastighetsetablering.

I Älvsbyn är vi köptrogna när det gäller dagligvaror. Cirka 75 % av våra dagligvaror (livsmedel) inhandlar vi inom kommunen. När det gäller sällanköpsvaror (tv, kläder, husgeråd osv.) finns en potential till förbättring. Där handlar vi cirka 25 % inom kommunen. Vi driver ett projekt med fokus på centrumutveckling för att bättra på de siffrorna.

När vi ska konsumera är det viktigt att vi ger de lokala handlarna en chans att sälja. Många av dem har bra priser och en förnämlig service. De få gånger jag handlar på Storheden räknar jag själv med en resekostnad på 38 kr per mil.

Vid inköp av dagligvaror har hustrun huvudansvaret inom familjen. Mitt ansvar finns i att köra kundvagnen, vilket inte är helt lätt en torsdagkväll med långöppet. Ett annat tungt ansvarsområde för mig är den viktiga återvinningen av dagligvaror. Det handlar främst om att bära ut soporna.

Från vänster; Per Alvin etableringschef, Ulf Burström lokal ICA-handlare samt Mats Engström fastighetschef

ICA:s representanter vid första spadtaget

Från vänster; Per Alvin etableringschef, Ulf Burström lokal ICA-handlare samt Mats Engström fastighetschef.